{"id":90,"date":"2018-12-13T09:06:19","date_gmt":"2018-12-13T09:06:19","guid":{"rendered":"https:\/\/www.ntnu.no\/blogger\/fysikkforfakirer\/?p=90"},"modified":"2018-12-13T09:06:19","modified_gmt":"2018-12-13T09:06:19","slug":"undervisarens-drommar-2-forsta-aret","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.ntnu.no\/blogger\/fysikkforfakirer\/2018\/12\/13\/undervisarens-drommar-2-forsta-aret\/","title":{"rendered":"Undervisarens dr\u00f6mmar 2: F\u00f6rsta \u00e5ret"},"content":{"rendered":"

M\u00e5let med en utbildning handlar om att skaffa sig kunskaper och f\u00e4rdigheter som skall (f\u00f6rhoppningsvis) ge ett jobb efter examen. Detta g\u00f6r att det finns ett antal m\u00e5l som utbildningen skall uppn\u00e5. I m\u00e5nga fall \u00e4r dessa m\u00e5l tydliga och i andra fall inte fullt s\u00e5 synliga. I till\u00e4gg till dessa \u00f6vergripande m\u00e5l finns m\u00e5l f\u00f6r varje enskild kurs, ibland \u00f6verlappande med utbildningens m\u00e5l. Detta g\u00f6r att kurserna kan s\u00e4ttas in i ett st\u00f6rre sammanhang. Men hur \u00e4r det med de kunskaper och f\u00e4rdigheter som man skaffar sig under utbildningen. Ofta (men inte alltid) handlar det f\u00f6rsta \u00e5ret (\u00e5ren) om att skaffa sig grunden som man bygger vidare p\u00e5. De skall fungera som grundfundamentet till kunskapshuset. Men hur djupt sitter egentligen dessa grundl\u00e4ggande kunskaper?
\nVi vet att en djupinl\u00e4rning ger ett \u00f6kat l\u00e5ngsiktigt l\u00e4rande. S\u00e5 logiskt borde vi se till att studenterna under det f\u00f6rsta \u00e5ret f\u00e5r en djupinl\u00e4rning. Men ger vi studenterna den?<\/p>\n

\u00d6verg\u00e5ngen till universitet kommer att vara ett stort steg f\u00f6r en majoritet, f\u00f6r m\u00e5nga det f\u00f6rsta steget att klara sig sj\u00e4lv och utan det st\u00f6d man vant sig till. Den (semi-)formativa v\u00e4rderingen har nu ersatts av en v\u00e4rdering som baseras p\u00e5 i m\u00e5nga fall ett examenstillf\u00e4lle. N\u00e5got som jag skrivit om tidigare ex: https:\/\/www.ntnu.no\/blogger\/fysikkforfakirer\/2018\/10\/05\/paniklasning\/<\/a> Detta har ett antal mindre lyckade konsekvenser, bland annat \u00f6kad stress. Men vi kan \u00e4ven f\u00e5 en ineffektiv studieteknik\/studiemetod genom panikl\u00e4sning och prokrastinering. Det finns en \u00f6verh\u00e4ngande risk att vi omedvetet tvingar studenterna till en ineffektiv inriktning. L\u00e4gger vi till betygsjakt finns det en stor risk att man l\u00e4ser till examen och inte f\u00f6r att l\u00e4ra sig.<\/p>\n

Hur kan man l\u00f6sa detta dilemma? Tar man konsekvenserna av att det f\u00f6rsta \u00e5ret skall ge en god och djup grund, kan man \u00f6verv\u00e4ga att ta bort graderingen och ers\u00e4tta med Godk\u00e4nd\/Icke godk\u00e4nd och en formativ v\u00e4rdering. Detta s\u00e4tter dels st\u00f6rre fokus p\u00e5 senare kurser som i m\u00e5ngt och mycket \u00e4r mer arbets-relevanta och dels p\u00e5 ett fokus p\u00e5 grundl\u00e4ggande kunskaper och f\u00e4rdigheter som ger en b\u00e4ttre grund f\u00f6r kommande kurser.<\/p>\n

Med en dikotom betygs\u00e4ttning, kan man s\u00e4tta upp tydligare arbetskrav och kontinuerlig examination. Man ges m\u00f6jligheten att anpassa undervisning och examination till olika grupper baserat p\u00e5 niv\u00e5 och intresse. Genom att minimera panikl\u00e4sning och extrem tidspress kan b\u00e4ttre studiemetoder och studiemilj\u00f6 skapas. F\u00f6r duktiga studenter finns m\u00f6jlighet till f\u00f6rdjupning och f\u00f6r svagare m\u00f6jlighet att f\u00e5 hj\u00e4lp att klara kraven.<\/p>\n

Resultatet kan bli:<\/p>\n