Grekerna anses av vissa som ursprunget till den v\u00e4sterl\u00e4nska civilisationen, men sj\u00e4lva s\u00e5g de sig som traditionsb\u00e4rare av den fenisiska och mesopotamska traditionen.<\/p>\n\n\n\n
Sanningen \u00e4r dock att de anammade kunskaper och traditioner fr\u00e5n flera h\u00e5ll.<\/p>\n\n\n\n
Skriftspr\u00e5ket \u00e4r en direkt utveckling av fenisiskan, som i sig utvecklades fr\u00e5n protokananeiska, som i sin tur kommer f\u00e5r de egyptiska hieroglyferna. Dvs mycket liten invekan fr\u00e5n kilskriften.<\/p>\n\n\n\n
Talsystemet var baserat p\u00e5 talet 10,\u00a0 ett arv fr\u00e5n egypten. Det babyloniska talsystemet baseras p\u00e5 talet 60, vilket vi fortfarande anv\u00e4nder till viss del i dag, till exempel 1 minut = 60 sekunder, eller en cirkel delas in i 360 (60×6) grader.<\/p>\n\n\n\n
Talsystemet gjorde att egyptierna inte hade ett instrument f\u00f6r att utveckla en matematisk teori f\u00f6r astronomiska observationen, i motsats till det babyloniska talsystemet som \u00e4r mycket v\u00e4l anpassat. Det som grekerna tog fr\u00e5n Egypten var dock den egyptiska kalendern, som inte hade den kaotiska variationen mellan de olika grekiska statsst\u00e4derna eller babylonernas kompliceradesystem med varierande antal dagar i m\u00e5naderna. Denna kalender bestod av 12 m\u00e5nader om 30 dagar + 5 extra dagar, vilket modifierades med en skottdag senare under den hellenistiska perioden.\u00a0 Kalendern grundar sig f\u00f6rmodligen p\u00e5 den genomsnittliga dagen f\u00f6r Nilens \u00f6versv\u00e4mmning. Observera att Egypten var centraliserat s\u00e5 alla anv\u00e4nde denna kalender, vilket inte var fallet i Grekland d\u00e4r olika st\u00e4der hade olika kalendrar (men \u00e4ven «siffersystem»), vilket inte gynnar handel. Man ser \u00e4ven att denna kalender tryckte tillbaka andra kalendrar som baserades p\u00e5 religi\u00f6sa f\u00f6rest\u00e4llningan, till exempel m\u00e5nkalendern.<\/p>\n\n\n\n
N\u00e4r det g\u00e4ller Astronomi och astrologi var babylonerna mycket mer utvecklade \u00e4n grekerna under de sista \u00e5rhundraderna f.Kr. Bland annat var babyloniernas bild byggda p\u00e5 numeriska relationer, till skillnad fr\u00e5n de gr\u00f6vre geometriska modeller som dyker upp i Grekland, bland annat i Anaximander (600-talet f.Kr.). Detta visar sig ocks\u00e5 i Eudoxos (500-talet f.Kr) som skapade en modell med sf\u00e4rer som r\u00f6r sig med konstant hastighet .<\/p>\n\n\n\n
Babylonierna var intresserade i att f\u00e5 fram periodiska f\u00f6rh\u00e5llanden, f\u00f6r att best\u00e4mma n\u00e4r en planet syntes f\u00f6r f\u00f6rsta eller sista g\u00e5ngen, i analogi med hur man kunde best\u00e4mma detta f\u00f6r fixstj\u00e4rnorna. Det var detta man skapat en matematisk metod f\u00f6r att best\u00e4mma runt 500 f.Kr.<\/p>\n\n\n\n
Vi ser denna skillnad hur man rangordnade planeterna, Grekerna efter avst\u00e5ndet till Jorden, Babylonierna till sina ideer om hur de p\u00e5verkade livet p\u00e5 Jorden.<\/p>\n\n\n\n
Det har dessutom visats under de senaste \u00e5ren att den babyloniska p\u00e5verkan p\u00e5 grekernas modeller \u00e4r stor. Vi hittar Babyloniska metoder och data efter Ptolemaios Almagest, och Babyloniska regler n\u00e4stan ordagrant i Plinius encyklopedia och hos Astrologen Vettius Valens.<\/p>\n\n\n\n
Bakgrunden till Grekernas astrologi<\/strong><\/p>\n\n\n\n Vi hittar det f\u00f6rsta beviset f\u00f6r grekernas intresse i stj\u00e4rnhimlen i en dikt av Hesiod, skriven cirka 700 f.Kr., d\u00e4r olika stj\u00e4rnbilders uppg\u00e5ng relateras till jordbruks\u00e5ret, vilket bygger p\u00e5 Babylonska skrifter. Vi hittar \u00e4ven grekiska versioner av Babyloniska myter i hans verk. Det \u00e4r en kontrovers n\u00e4r det babyloniska inflytandet kom till grekland, med det dateras i alla fall till f\u00f6re 700 f.Kr. Vid denna tiden \u00f6versattes dessutom Babyloniska stj\u00e4rnnamn till grekiska.<\/p>\n\n\n\n Det inneb\u00e4r att det babyloniska inflytandet fanns d\u00e4r n\u00e4r grekernas kosmologiska spekulationer b\u00f6rjade.<\/p>\n\n\n\n Dom f\u00f6rsokratiska filosoferna \u00e4gnade sig \u00e5t kosmologiska spekulationer, som kan kallas f\u00f6r astronomi. Deras insatser f\u00f6r utvecklingen av teorierna \u00e4r dock sv\u00e5ra att bed\u00f6mma, d\u00e5 senare auktoriteter har gett de st\u00f6rre betydelse \u00e4n vad som \u00e4r rimligt. Till exempel har det sagt att Thales fr\u00e5m Miletos (625 -545 fKr) skulle ha f\u00f6rutsagt en solf\u00f6rm\u00f6rkelse, detta \u00e4r en s\u00e4gen, f\u00f6r det fanns inte en fixt kalender i Greekland vid den tiden d\u00e5 sol\u00e5rets l\u00e4ngt inte var etablerad. Dom skilde inte heller planeterna fr\u00e5n fixstj\u00e4rnorna f\u00f6rr\u00e4n under 500 talet f.Kr.. Dessutom vet vi att Metons och Euctemons f\u00f6rs\u00f6k att reformera kalendern i Aten 432 f.Kr, var baserad p\u00e5 Babyloniska metoder.<\/p>\n\n\n\n En annan viktig grupp var Pytagoreerna. Deras f\u00f6rk\u00e4rlek f\u00f6r numerologi, medf\u00f6rde att man uppfattade att det fanns matematiska relationer mellan himlakropparna, som en del i en plan d\u00e4r allting var relaterat till olika nummer. Men det \u00e4r sv\u00e5rt att reda ut hur n\u00e4r och hur dessa teorier utvecklades. Men teorin om numeriska f\u00f6rh\u00e5llanden i musikteorin, var viktig i skapandet av begreppet «Sf\u00e4rerna Harmoni» och «kristallsf\u00e4rerna p\u00e5 vilka planeterna och stj\u00e4rnorna var f\u00e4sta.<\/p>\n\n\n\n Platon (429-347 f.Kr) intar en speciell roll n\u00e4r det g\u00e4ller astrologin genom sina tankar. Han var dock inte speciellt inriktad mot astronomi men visar dock relevansen mellan filosofi och astronomi. Hans tankar om universum utveckas i Dialogen Timaios, som \u00e4r sv\u00e5rtolkad, och gjort att den har kunnat anv\u00e4ndas hur som helst. Man ska dock inte sticka under stol med att Timaios haft ett avg\u00f6rande inflytande p\u00e5 medeltidens l\u00e4rda. Detta via nyplatonismen, som f\u00f6rde de grundl\u00e4ggande ideerna vidare till de astronomiska reformatorerna.<\/p>\n\n\n\n Platon hade som «matematiker» ett intresse f\u00f6r astronomi, men kopplade detta fr\u00e4mst till att studier av himlafenomen var nyttiga b\u00e5de f\u00f6r samh\u00e4llets ledare och folk i gemen. Detta f\u00f6r att f\u00e4sta uppm\u00e4rksamhet p\u00e5 den kosmiska ordning och full\u00e4ndning som han s\u00e5g i astronomiska f\u00f6reteelser och d\u00e4rf\u00f6r kunde tj\u00e4na som f\u00f6rebild f\u00f6r alla och envar. En tolkning kan vara att den ordning som finns i himlen \u00e4ven r\u00e5der eller borde r\u00e5da p\u00e5 Jorden. Men detta inneb\u00e4r \u00e4ven att astrologer hade en m\u00f6jlighet att koppla ett samband mellan stj\u00e4rnorna och m\u00e4nniskornas sj\u00e4lar.<\/p>\n\n\n\n Hur viktig denna filosofiska uppbackningen f\u00f6r senare astrologer \u00e4n var s\u00e5 st\u00e5r det st\u00e4llt utan tvivel att det \u00e4r blandningen av de filosofiska kosmologierna i kombination med babyloniska data som skapade den Grekiska astronomin och astrologin.<\/p>\n\n\n\n Vi befinner oss nu p\u00e5 300-talet f.Kr. och astrologin visar tydliga tecken p\u00e5 att utvecklas i Grekland baserad p\u00e5 babyloniska data. Det finns inga bevis p\u00e5 att astrologin skulle ha en egyptiskt ursprung, vilket h\u00e4vdats av nutida astrologer s\u00e5 v\u00e4l som antika skriftst\u00e4llare.<\/p>\n\n\n\n Det \u00e4r egentligen nu som vi kan tala om astrologi p\u00e5 ett mer «modernt» s\u00e4tt.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":" Grekerna anses av vissa som ursprunget till den v\u00e4sterl\u00e4nska civilisationen, men sj\u00e4lva s\u00e5g de sig som traditionsb\u00e4rare av den fenisiska och mesopotamska traditionen. Sanningen \u00e4r dock att de anammade kunskaper och traditioner fr\u00e5n flera h\u00e5ll. Skriftspr\u00e5ket \u00e4r en direkt utveckling av fenisiskan, som i sig utvecklades fr\u00e5n protokananeiska, som i sin tur kommer f\u00e5r de […]<\/p>\n","protected":false},"author":234,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[84,10,46],"tags":[89,24,62],"class_list":["post-374","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-astronomi","category-historia","category-the-light-side","tag-astrologi","tag-astronomi","tag-historia"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.ntnu.no\/blogger\/fysikkforfakirer\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/374","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.ntnu.no\/blogger\/fysikkforfakirer\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.ntnu.no\/blogger\/fysikkforfakirer\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.ntnu.no\/blogger\/fysikkforfakirer\/wp-json\/wp\/v2\/users\/234"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.ntnu.no\/blogger\/fysikkforfakirer\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=374"}],"version-history":[{"count":1,"href":"https:\/\/www.ntnu.no\/blogger\/fysikkforfakirer\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/374\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":375,"href":"https:\/\/www.ntnu.no\/blogger\/fysikkforfakirer\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/374\/revisions\/375"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.ntnu.no\/blogger\/fysikkforfakirer\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=374"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.ntnu.no\/blogger\/fysikkforfakirer\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=374"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.ntnu.no\/blogger\/fysikkforfakirer\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=374"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}