{"id":360,"date":"2026-03-10T09:13:14","date_gmt":"2026-03-10T09:13:14","guid":{"rendered":"https:\/\/www.ntnu.no\/blogger\/fysikkforfakirer\/?p=360"},"modified":"2026-03-10T09:13:14","modified_gmt":"2026-03-10T09:13:14","slug":"astronomi-astrologi-11","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.ntnu.no\/blogger\/fysikkforfakirer\/2026\/03\/10\/astronomi-astrologi-11\/","title":{"rendered":"Astronomi – Astrologi 11"},"content":{"rendered":"\n

Medeltiden och ren\u00e4ssansen.<\/strong><\/p>\n\n\n\n

M\u00e5nga har sett det som en orimlighet att astronomer som till exempel Tycho Brahe b\u00e5de ut\u00f6vade och f\u00f6rsvarade astrologin som en fullt legitim vetenskap. Om detta kan man ha sina \u00e5sikter men det kr\u00e4vs varken f\u00f6rklaringar eller urs\u00e4kter. Det handlar om en annan f\u00f6rest\u00e4llningsv\u00e4rd \u00e4n den vi har idag.<\/p>\n\n\n\n

Man kan heller inte avf\u00e4rda astroligin under medeltiden\/ren\u00e4ssansen som folklig vidskepelse, n\u00e5got vi kan g\u00f6ra idag, utan astrologins konst var i huvudsak en l\u00e4rd f\u00f6reteelse, fast f\u00f6rankrad i den naturfilosofiska l\u00e4roapparat som r\u00e5dde vid alla (kyrkliga) universitet.<\/p>\n\n\n\n

Astrologin var en disciplin som i f\u00f6rbluffande grad p\u00e5minner om v\u00e5r egen tids facination f\u00f6r v\u00e4derprognoser. P\u00e5 samma s\u00e4tt som dagens meteorologer, annonserade 1500-talets astrologer sina prognoser med vetenskapsmannens hela visshet och auktoritet. Varje g\u00e5ng gav deras f\u00f6ruts\u00e4gelser upphov till engagerade samtal. Och varje g\u00e5ng de visade sig ha fel bem\u00f6ttes misslyckandet med uppgivna axelryckningar som vittnade om att f\u00f6rv\u00e4ntningama trots allt varit sm\u00e5. Det var en disciplin d\u00e4r en felaktig prognos inte v\u00e4ckte f\u00f6rv\u00e5ning men d\u00e4r tilliten, trots alla misslyckanden, f\u00f6rblev orubbad. Anledningen till detta kuri\u00f6sa beteende var att 1500-talets astrologi led av exakt samma dilemma som den moderna meteorologin: f\u00f6r att en f\u00f6ruts\u00e4gelse skall \u00f6verg\u00e5 fr\u00e5n sannolikhet till visshet kr\u00e4vs k\u00e4nnedom m\u00e5nga faktorer, alla fastst\u00e4llda med s\u00e5 stor precision att ber\u00e4kningarna blir om\u00f6jliga att hantera. Brister berodde inte p\u00e5 svagheter i den bakom liggande vetenskapen utan l\u00e5g i disciplinens stora sv\u00e5righetsgrad.<\/p>\n\n\n\n

Som alla traditioner hade astrologin genomg\u00e5tt transformationer genom \u00e5ren; m\u00e5nghundra\u00e5riga texter omtolkades och nya ideer gav liv till gamla tankem\u00f6nster. Men i sin mest element\u00e4ra form hade f\u00f6rest\u00e4llningen om stj\u00e4rnornas inflytande l\u00f6pt som en r\u00f6d trd genom kristenhetens historia. Till de l\u00e4rdes standardl\u00e4sning h\u00f6rde exempelvis Ptolemaios Tetrabiblos.<\/p>\n\n\n\n

Under 1100-talet fick astrologin f\u00f6rnyad n\u00e4ring ur de skrifter som str\u00f6mmade in fr\u00e5n den arabiska v\u00e4rlden. Bland dessa texter fanns ett f\u00f6rfattarnamn, Aristoteles, som fick stor betydelse. Visserligen hade denne grekiske filosof varit beundrad redan tidigare f\u00f6r ett antal snustorra skrifter om logik. Men \u00e5teruppt\u00e4ckten av hans naturfilosotiska verk skulle f\u00e5 en betydelse utan motstycke. F\u00f6r honom var str\u00e4ngt taget alla jordiska f\u00f6rlopp beroende av himlakropparnas influenser; allt som skedde i v\u00e5r v\u00e4rld hade sin orsak i de \u00f6vre himlasf\u00e4rerna. som standigt ut\u00f6vade ett inflytande \u00f6ver skapelsens l\u00e4gre regioner.<\/p>\n\n\n\n

\u00c4ven om det kom en motreaktion mot detta hedniska syns\u00e4tt, s\u00e5 inf\u00f6rlivades Aristoteles i den kristna dogmen som blev f\u00f6rh\u00e4rskande fram till mitten av 1600-talet.<\/p>\n\n\n\n

Att astrologin hade vetenskapligt st\u00f6d under medeltiden innebar dock inte att det saknades belackare och kritiker. Redan under 400-talet hade kyrkofadem Augustinus f\u00f6rd\u00f6mt stj\u00e4rntydningens konst som en kvardr\u00f6jande rest av hednisk avgudadyrkan. fullst\u00e4ndigt of\u00f6renlig med kristna trosf\u00f6rest\u00e4llningar. Ett s\u00e4tt att bryta mot traditionerna. Hans argument, som skulle upprepas i o\u00e4ndlighet under ett drygt \u00e5rtusende var att astrologema genom att h\u00e4vda stj\u00e4rnomas makt \u00f6ver m\u00e4nniskorna ocks\u00e5 ifr\u00e5gasatte v\u00e5r fria vilja. D\u00e4rmed hotade de ocks\u00e5 att kullkasta kristendomes sj\u00e4lva fundament (hade inte m\u00e4nniskan en fri vilja hade hon inte heller ansvaret for sina handlingar och hade hon inte ansvaret for sina handlingar gick den kristna tanken p\u00e5 individens fr\u00e4lsning ofelbart i bakh\u00e5s). Augustinus slutsats var att himlakroppama visserligen kunde ha ett visst inflytande over manniskans fysiska kropp, men aldrig \u00f6ver hennes sj\u00e4l och d\u00e4rmed inte heller \u00f6ver v\u00e5ra handlingar. D\u00e4remot kunde den allvetande Guden anv\u00e4nda himlakroppama f\u00f6r att kung\u00f6ra sin vilja f\u00f6r m\u00e4nniskan: himlafenomenen kunde vara f\u00f6rebud om – men aldrig orsak till – framtida h\u00e4ndelser. Att astrologemas f\u00f6ruts\u00e4gelser ibland visade sig f\u00f6rv\u00e5nansv\u00e4rt sanna, som denne helgonf\u00f6rklarade patriark en smula f\u00f6rbryllat anm\u00e4rkte, berodde f\u00f6rmodligen p\u00e5 att \u201dde p\u00e5 n\u00e5got mystiskt satt inspirerats av andar – onda andar – som i m\u00e4nniskomas sinne \u00f6nskar ingjuta och bekr\u00e4fta dessa falska och f\u00f6rd\u00e4rvliga ideer om stj\u00e4rnornas best\u00e4mmelse\u201d.<\/p>\n\n\n\n

F\u00f6r kristna l\u00e4rde innebar detta en p\u00e5frestande balansakt, eftersom man p\u00e5 en och samma g\u00e5ng tvingades ta h\u00e4nsyn till Augustinus teologiska kritik av astrologin och Aristoteles vetenskapliga st\u00f6d f\u00f6r den. Resultatet blev oftast en kompromiss som kunde sammanfattas med: \u201dastra inclinant, sed non necessitont\u201d – stj\u00e4rnoma p\u00e5verkar, men tvingar inte. Till det yttre var det en kompromiss som p\u00e5 ett beh\u00e4ndigt s\u00e4tt tycktes bibeh\u00e5lla b\u00e5de teologins och naturvetenskapens(Aristoteles) auktoritet, och i praktiken skulle Augustinus och Aristoteles olika syns\u00e4tt snabbt sm\u00e4lta samman till ett. Ett himlafenomen kunde i ena stunden beskrivas som ett gudeligt f\u00f6rebud om en framtida tilldragelse, varp\u00e5 det i n\u00e4sta andetag utm\u00e5lades som dess direkta orsak. Men det var ocks\u00e5 en kompromiss som var och en kunde tolka efter eget sk\u00f6n och under hela medeltiden f\u00f6rdes eldf\u00e4ngda debatter om vilket led i ekvationen som v\u00e4gde tyngst; stj\u00e4rnornas makt eller m\u00e4nniskans fria vilja \u00f6ver dem. F\u00f6ljden blev att otaliga l\u00e4rde pendlade mellan djupaste misstro och gl\u00f6dande entusiasm, of\u00f6rm\u00f6gna att ta st\u00e4llning i en debatt d\u00e4r varje argument lika v\u00e4l kunde tolkas som ett motargument.<\/p>\n\n\n\n

F\u00f6rvirringen hade ingalunda minskat d\u00e5 ren\u00e4ssansen tog sin b\u00f6rjan och belackarna skulle angripa astrologin med samma nitiska frenesi som dess entusiaster f\u00f6rsvarade den. Men ren\u00e4ssansen kom att bli astrologins verkliga guld\u00e5lder, en tid d\u00e5 stj\u00e4rntydningens konst ut\u00f6vades i en omfattning vi idag har sv\u00e5rt att f\u00f6restalla oss. I humanismens k\u00f6lvatten f\u00f6ljde en st\u00f6rtflod av tidigare ok\u00e4nda skrifter, f\u00f6rfattade av klassiska filosofer som Plotinus, Lamblichus, Produs och den mytomspunne (och dessv\u00e4rre fiktive) Hermes Trismegistos, som alla f\u00f6dde ett f\u00f6rnyat intresse f\u00f6r de ockulta vetenskaper som behandlade naturens dolda krafter. (Man skall dock akta sig for att blanda samman ren\u00e4ssansens ockulta vetenskaper med den ystra spiritism och parapsykologi som florerat i senare tider. Ren\u00e4ssansens standardexempel p\u00e5 en ockult kraft – en term som kommer av latinets occultus \u201ddold eller osynlig\u201d – var n\u00e5got s\u00e5 f\u00f6ga upphetsande som magnetens f\u00f6rm\u00e5ga att dra till sig j\u00e4rn, en kraft som betraktades som fullkomligt naturlig men som ju ocks\u00e5 r\u00e5kar vara dold f\u00f6r v\u00e5ra m\u00e4nskliga sinnen.)<\/p>\n\n\n\n

Vid 1500-talets b\u00f6rjan hade astrologin f\u00f6rvandlats till en veritabel industri. Ur tryckpressarna fl\u00f6dade l\u00e4ttfattliga kalendrar och l\u00e4keb\u00f6cker som gav besked om vilka dagar som l\u00e4mpade sig for \u00e5derl\u00e5tning, husbygge och s\u00e5dd, liksom vilka dagar man borde undvika h\u00e5rklippning, resor och \u00e4ktenskap. Vid hoven omgav sig snart sagt varje sm\u00e5furste av n\u00e5gorlunda dignitet med en skara hovastrologer, som med rutinerad regelbundenhet levererade politiska prognoser. Och i staderna kunde borgarna konsultera stj\u00e4rntydare som diagnostiserade kroppsliga kr\u00e4mpor med samma flyh\u00e4nta auktoritet som de lokaliserade f\u00f6rkomna \u00e4godelar eller gav sakkunniga utl\u00e5tanden om klientens \u00e4ktenskapliga utsikter. Det var en vetenskap som sp\u00e4nde fr\u00e5n det monumentala till det triviala och d\u00e4r alla kynnen och temperament hade n\u00e5got att h\u00e4mta. Den italienske \u00e4dlingen Leonello d’Este l\u00e4t sina skr\u00e4ddare arbeta efter astrologiska principer f\u00f6r att varje dag kunna b\u00f6ra kl\u00e4der som maximerade himlens gynnsamma effekter p\u00e5 s\u00e5v\u00e4l h\u00e4lsa som aff\u00e4rer. Andra, som kardinalen Pierre d’Ailly, tog astrologin i bruk f\u00f6r att best\u00e4mma dommedagen och Antikrists ankomst, en tidpunkt han med framsynthet lyckades precisera till \u00e5r 1789.<\/p>\n\n\n\n

Kyrkans oro infor astrologins potentiellt k\u00e4tterska tendenser skulle inte minska d\u00e5 den st\u00e4lldes inf\u00f6r dessa utsv\u00e4vningar. Kyrkof\u00e4dernas varnande ord f\u00f6rblev ett obligatoriskt inslag i debatterna, men i praktiken fanns det f\u00e5, om ens n\u00e5gon, som betvivlade stj\u00e4rnornas inflytande p\u00e5 v\u00e5r jordiska v\u00e4rld. I sin moderata form hade astrologin teologernas v\u00e4lsignelse: under hela 1500-talet inneh\u00f6ll den svenska psalmboken astrologiska uppgifter och p\u00e5ven Julius II kunde utan st\u00f6rre bet\u00e4nkligheter l\u00e5ta sina astrologer best\u00e4mma en passande tidpunkt f\u00f6r ombyggnaden av Peterskyrkan. Bruket att ta h\u00e4nsyn till de astrala krafterna vid husbyggen hade f\u00f6r \u00f6vrigt rekommenderats av ren\u00e4ssansens fr\u00e4msta arkitektoniska snille, Leone Battista Alberti, och till\u00e4mpades \u00e4ven d\u00e5 Tycho Brahe p\u00e5b\u00f6rjade arbetet med Uraniborg p\u00e5 Ven.<\/p>\n\n\n\n

Astrologin ingick \u00e4ven i de formella studierna vid protestantiska universitet, speciellt de som deinerades av l\u00e4roplanen som utarbetats av Philipp Melanchthon, Luthers n\u00e4rmaste medarbetare och en av reformationens portalgestalter. Till skillnad fr\u00e5n Luther, vars klentrogenhet gentemot naturfilosofi i allm\u00e4nhet och Aristoteles i synnerhet under en tid hotade att urholka den vetenskapliga undervisningen, hade Melanchthon tidigt insett v\u00e4rdet av en naturvetenskap som kunde sattas i lutherdeens tj\u00e4nst. Luther var en av Kopernikus argaste kritiker. I sina l\u00e4rob\u00f6cker och kompendier framh\u00e4vde han naturfilosofins religi\u00f6sa och moraliskt uppbyggliga syfte, vilket g\u00e4llde astrologin i minst lika h\u00f6g grad som andra discipliner. Genom att studera stj\u00e4rnornas inverkan p\u00e5 jordelivet fick man insikt i Guds allmakt och visde, i hur Han st\u00e4ndigt styrde och st\u00e4llde \u00f6ver v\u00e4rlden genom himlakropparnas skiltande krafter. Genom Melanchthons f\u00f6rsorg kom astrologin att f\u00e5 en mer framskjuten position vid universiteten \u00e4n den tidigare haft. F\u00f6r 1500-talets bildade lutheraner var himlakropparnas inflytande inte bara en fysisk realitet, utan vilket varje kristen m\u00e4nniska borde begrunda i sin str\u00e4van efter sj\u00e4lslig uppbyggelse.<\/p>\n\n\n\n

De flesta av de l\u00e4rde under 1500-talet betraktade astronomin och astrologin som tv\u00e5 i grunden oskiljbara vetenskaper: genom astronomiska studier fick man kunskap om himlakropparnas r\u00f6relser och positioner, en kunskap som i sin tur kunde till\u00e4mpas f\u00f6r att ber\u00e4kna deras infytanden p\u00e5 jordelivet.<\/p>\n\n\n\n

Vi kan ta Tycho Brahe som ett exempel p\u00e5 hur 1500-talets l\u00e4rde s\u00e5g p\u00e5 Astrologin. Han noterade n\u00e5gra \u00e5r f\u00f6re sin d\u00f6d att han betvivlat att astrologin kunde tj\u00e4na n\u00e5got \u00e4ndam\u00e5lsenligt syfte, eftersom den kr\u00e4vde l\u00e5ngt b\u00e4ttre kunskaper om himlakropparnas positioner \u00e4n man hade tillg\u00e5ng till. Men genom sina noggranna astronomiska observationer hade han sj\u00e4lv lyckats befria astrologin fr\u00e5n misstag och vidskepelse, ett arbete som omsider \u00f6vertygat honom om att \u201dastrologin verkligen \u00e4r mer tillf\u00f6rlitlig \u00e4n man skulle kunna tro\u201d. Det kan tyckas paradoxalt, men i viss m\u00e5n hade Tychos astronomiska insatser – de insatser som f\u00e5tt efterv\u00e4rlden att hylla honom som en modern \u201dvetenskapsman\u201d – sin upprinnelse i hans f\u00f6rs\u00f6k att skapa en b\u00e4ttre och tillf\u00f6rlitligare astrologi. Att f\u00f6rs\u00f6ka dra en skiljelinje mellan hans vetenskapliga och ockulta f\u00f6rehavanden \u00e4r med andra ord inte bara gagnl\u00f6st; det vore ocks\u00e5 att missf\u00f6rst\u00e5 vilka f\u00f6rest\u00e4llningar och drivkrafter som v\u00e4gledde honom i hans arbete. Ty det universum han levde i var alltj\u00e4mt en medeltida tankekonstruktion: det var ett universum d\u00e4r himlen och jorden styrdes av olika naturlagar, och d\u00e4r inget f\u00f6rg\u00e4ngligt eller f\u00f6r\u00e4nderligt kunde existera i himlasf\u00e4rernas rena, fulll\u00e4ndade och ofor\u00e4nderliga v\u00e4rld, som Tycho skrev.<\/p>\n\n\n\n

«F\u00f6r de l\u00e4rde var det s\u00e5 att himlen och jorden stod i st\u00e4ndig f\u00f6rbindelse med varandra, sammanv\u00e4vda av ockulta krafter som genomstr\u00f6mmade hela v\u00e5rt kosmos och genom vilka Gud stundligen h\u00e4rskade \u00f6ver v\u00e5r jord. Tanken att himlen och jorden i n\u00e5gon mening speglade varandra tillh\u00f6rde den vedertagna v\u00e4rldsbild som varit forh\u00e4rskande sedan kristenhetens gryning. Enligt denna v\u00e4rldsbild var universum uppbyggt av en serie separata sfarer som alla omsl\u00f6t varandra likt skalen pa en l\u00f6k. men som tillsammans bildade en obruten hierarki, fr\u00e5n v\u00e5r jordiska j\u00e4mmerdal upp till Gud Fader i skapelsens topp. Var och en av dessa sf\u00e4rer utgjorde ett slags f\u00f6rvanskad avbild av sf\u00e4ren omedelbart ovanf\u00f6r. F\u00f6r varje steg ned\u00e5t i hierarkin blev sf\u00e4rerna allt kroppsligare och f\u00f6rg\u00e4ngligare, men bar alltj\u00e4mt tydliga sp\u00e5ar av den andliga och fullkomliga v\u00e4rld de en g\u00e5ng framsprungit ur. Jordiska ting och varelser var allts\u00e5 inget annat an materiella bilder av Guds skaparkraft, ett slags ofullkomliga skuggor av den andliga v\u00e4rld som sv\u00e4vade bortom det fysiska universum. Samtidigt innebar denna tanke ocks\u00e5 att det fanns en grundl\u00e4ggande likhet mellan himlasf\u00e4rerna och den jordiska v\u00e4rlden .»<\/em><\/p>\n\n\n\n

Likas\u00e5 var tanken att den m\u00e4nskliga kroppen utgjorde ett slags miniatyrkopia av universum. ett mikrokosmos. Enligt den engelske naturfilosofen Robert Fludd utgjorde den m\u00e4nskliga matsm\u00e4ltningsprocessen inget annat \u00e4n en f\u00f6rkroppsligad \u00e5terspegling av naturens livgivande regnv\u00e4der: likt molnen p\u00e5 himlen uppl\u00f6stes f\u00f6dan till mikrokosmiska regnskurar \u201di v\u00e5r mags\u00e4ck. som d\u00e4refter sipprade vidare genom magens och leverns bergmassiv och ned genom njurarnas steniga och klippiga grottor. f\u00f6r att slutligen utmynna i bl\u00e5sans salta hav.\u201d Det vore lockande att tolka dessa osannolika iakttagelser som poetiska metaforer eller fantasieggande ordlekar utan n\u00e5gon djupare inneb\u00f6rd. Men f\u00f6r ren\u00e4ssansens l\u00e4rde var de likheter och korrespondenser man tyckte sig urskilja i naturen allt annat \u00e4n subjektiva tankefoster. De var en del av den verklighet man levde i lika konkreta som luften man andades och marken man klev p\u00e5. I dessa st\u00e4ndigt \u00e5terkommande speglingar hade Skaparen l\u00e5tit m\u00e4nniskan sk\u00f6nja sp\u00e5ren av sin gudeliga visde.<\/p>\n\n\n\n

Allteftersom ren\u00e4ssansens \u00e5teruppt\u00e4ckt av det klassiska kulturarvet fortskred fick den gamla korrespondensl\u00e4ran ocks\u00e5 en delvis ny inneb\u00f6rd och betydelse. Med en starkare koppling mellan mikrokosmos och kosmos, s\u00f6kte och fann man likheter mellan himlakropparna och den m\u00e4nskliga kroppen..<\/p>\n\n\n\n

Tycho Brahe betonade likheten mellan den otroliga hj\u00e4rnan och den st\u00e4ndigt skiftande m\u00e5nen, som ett s\u00e4tt att framh\u00e4vda att hj\u00e4rnan bokstavligt stod under m\u00e5nens okulta inflytande. Liknande samband tyckte han sig se mellan alla metaller och mineraler: guld korresponderade mot solen och det m\u00e4nskliga hj\u00e4rtat. silver mot m\u00e5nen och hj\u00e4rnan. bly mot Saturnus och mj\u00e4lten, och s\u00e5 vidare. i en \u00e4ndl\u00f6s v\u00e4v av sammanhang som endast den erfarne natufilosofen form\u00e5dde bringa klarhet i. P\u00e5 s\u00e5 s\u00e4tt stod alla ting p\u00e5 jordeni standig forbindelse med himlakropparna och innefattar planeternas krafter inom sig. Det \u00e4r h\u00e4r i ren\u00e4ssansens f\u00f6rest\u00e4llning om universum som en n\u00e4rmast organisk enhet, som man finner kopplingen mellan astrologi, medicin och alkemi. Alkemisten har i modern tid blivit n\u00e4rmast synonym med den excentriske och sm\u00e5tt bef\u00e4ngde s\u00e4rlingen, lika tragisk i sina fruktl\u00f6sa str\u00e4vanden som han \u00e4r komisk i sin enfald. Att l\u00e5ta denna sentida karikatyr f\u00e4rga var bild av ren\u00e4ssansens alkemister vore dock b\u00e5de or\u00e4ttvist och missvisande. Precis som astrologin var alkemin en disciplin som genererade \u00e4ndlosa tvister och debatter, men som sv\u00e5rligen l\u00e4t sig avf\u00e4rdas som grundl\u00f6s pseudovetenskap. F\u00f6rest\u00e4llningen att o\u00e4dla metaller kunde transmuteras till guld hade gediget st\u00f6d i den aristoteliska naturfilosofi som deinerade vid universiteten, och bland de som f\u00f6rdjupade sig i \u00e4mnet finner man tidevarvets fr\u00e4msta l\u00e4rde, m\u00e5nga av dem med otadligt akademiskt anseende. Inte minst kom alkemin att blomstra vid de europeiska furstehoven, d\u00e4r utsikterna till frikostig avkastning lockade noblessen att spendera gener\u00f6sa summor p\u00e5 mer eller mindre h\u00f6gtflygande projekt. Men alkemin handlade inte bara om att g\u00f6ra guld som m\u00e5nga tror utan det fanns en annan del av den som hade st\u00f6rre v\u00e4rde f\u00f6r m\u00e5nga. Den medicinska eller farmakologiska alkemin en slags jordisk astrologi, d\u00e5 de substanser som den behandlar korresponderar mot himlakropparna och deras influenser. F\u00f6r m\u00e5nga d\u00e4ribland Tycho Brahes \u00f6gon, utgjorde alkemin och astronomin\/astrologin med andra ord tv\u00e5 oskiljbara delar av en och samma vetenskap – vetenskapen om hur det himmelska och det jordiska h\u00e4ngde samman. Alkemin kunde om\u00f6jligen ut\u00f6vas utan kunskaper i astronomi, h\u00e4vdade han, liksom endast alkemisten kunde vara en duglig astronom. som s\u00e5 mycket annat i ren\u00e4issansens tankev\u00e4rld var denna sammansm\u00e4ltning av alkemi och astrologi en produkt av olika medeltida idestr\u00f6mningar som omsider flutit samman och inf\u00f6rlivats med varandra.<\/p>\n\n\n\n

\u00c5 ena sidan har vi den medicinska alkemin, som sedan h\u00f6gmedeltiden florerat i l\u00e4rda kretsar som ett slags alternativ l\u00e4kekonst. Den b\u00e4rande tanken var h\u00e4r att ett l\u00e4kemedels verksamma egenskaper kunde f\u00f6rst\u00e4rkas genom diverse kemiska preparationer, exempelvis genom att man destillerade fram n\u00e5gon form av essens ur olika naturliga medikamenter. H\u00e4rvidlag befann sig alkemisterna ofta p\u00e5 kollisionskurs med den mer traditionstyngda l\u00e4kark\u00e5ren, som i stor utstr\u00e4ckning f\u00f6rlitade sig p\u00e5 olika \u00f6rt- och kryddblandningar i kombination med ymniga \u00e5derl\u00e5tningar, reningar och svettningskurer. Malm\u00f6l\u00e4karen Henrik Smid kunde \u00e5beropa en m\u00e5nghundra\u00e5rig akademisk tradition d\u00e5 han rekommenderade violssirap mot s\u00f6mnl\u00f6shet, kamfer och n\u00e4ckrosolja mot huvudv\u00e4rk samt en blandning av kanel, muskot, koriander, nejlika och socker mot svaghet.<\/p>\n\n\n\n

\u00c5 andra sidan har vi den medicinska astrologin, en disciplin som h\u00f6rde hemma inom den akademiska skolmedicin som l\u00e4rdes ut vid medeltidens l\u00e4rdomss\u00e4ten. I Montpellier, Padua och Paris drillades studenterna i horoskopmakandets intrikata teoribildningar och f\u00f6rdjupade sig i sambanden mellan m\u00e4nniskans h\u00e4lsa och himlakropparnas inflytanden. I b\u00f6rjan av 1300-talet f\u00f6rordade fakulteten f\u00f6r medicin och astrologi \u2013 Focus in medicina et astrologia<\/em> \u2013 vid Paris universitet att alla l\u00e4kare skulle ta h\u00e4nsyn till planeternas st\u00e4llning i sin yrkesg\u00e4rning. Det \u00e4r ocks\u00e5 h\u00e4r, inom medeltidens akademiska l\u00e4kekonst, man m\u00f6ter f\u00f6rest\u00e4llningen att varje kroppsorgan stod i f\u00f6rbindelse med en specifik planet eller konstellation. Den s\u00e5 kallade \u201dzodiakmannen\u201d, som i pedagogisk bildform gestaltar sambanden mellan kroppens in\u00e4lvor och himlavalvets konstellationer, \u00e5terfinns i snart sagt varje medicinskt verk fr\u00e5n denna tid.<\/p>\n\n\n\n

Fram till ren\u00e4ssansens intr\u00e4de skulle dessa tv\u00e5 tankestr\u00f6mningar i stor utstr\u00e4ckning leva separata liv. \u00d6verlag tycks medeltidens alkemister ha varit f\u00f6rv\u00e5nansv\u00e4rt kallsinniga, stundom ocks\u00e5 \u00f6ppet fientliga, gentemot astrologiska diskussioner. F\u00f6rst i slutet av 1400-talet uppstod ett filosofiskt klimat som kom att forma en fast l\u00e4nk mellan alkemin och astrologin \u2013 ett klimat som \u00e5terigen hade sin rot i nyplatonismens genombrott. I sitt verk De vita coelitus comparanda<\/em> fr\u00e5n 1489 h\u00e4vdade den italienske filosofen Marsilio Ficino att Gud f\u00f6rmedlade sin livskraft till alla ting och varelser i kosmos genom en livgivande \u201dande\u201d, en spiritus<\/em>. Denna spiritus<\/em> utgjorde ett slags \u201dandlig substans\u201d \u2013 ett mellanting mellan kropp och sj\u00e4l \u2013 och kunde d\u00e4rigenom \u00f6verbrygga det metafysiska gapet mellan Guds okroppsliga id\u00e9v\u00e4rld och v\u00e5r materiella verklighet. Enligt Ficino var denna kosmiska spiritus<\/em> dessutom identisk med den \u201dkvintessens\u201d som himlasf\u00e4rerna var uppbyggda av, och n\u00e4rmast i f\u00f6rbifarten p\u00e5stod han att vissa alkemister medelst diverse sofistikerade knep lyckats extrahera denna bokstavligen himmelska substans och d\u00e4rmed framst\u00e4lla ett elixir som besatt de mest f\u00f6runderliga egenskaper \u2013 s\u00e5som f\u00f6rm\u00e5gan att bota sjukdomar och transmutera o\u00e4dla metaller till guld.<\/p>\n\n\n\n

Avslutning<\/strong><\/p>\n\n\n\n

Det \u00e4r v\u00e4rt att n\u00e4mna att astrologin och alkemin utvecklades p\u00e5 ett s\u00e5dant s\u00e4tt att de utgjorde grunden f\u00f6r en konsekvent v\u00e4rldsbeskrivning inom Aristoteles naturfilosofi. Bara denna konsistens och fullst\u00e4ndiga beskrivning visar att man trodde sig ha etablerat en teori som f\u00f6rklarade allt, \u00e4ven om den var s\u00e5 komplicerad att det var sv\u00e5rt att f\u00e5 fram de r\u00e4tta svaren. Som ett resultat gjorde detta hela teoribygget s\u00e5rbart f\u00f6r nya uppt\u00e4ckter som skulle komma. N\u00e4r en del av teorin b\u00f6rjade falla, kollapsade allt som ett korthus. Med Keplers, Galileis, Newtons och Harveys arbete inom astronomi, mekanik och medicin blev denna v\u00e4rldsbeskrivning d\u00f6md till underg\u00e5ng och kom att falla under de kommande \u00e5rhundradena. Alkemin utvecklades till modern kemi och farmakologi. Astrologin f\u00f6rsvann fr\u00e5n den akademiska v\u00e4rlden f\u00f6r alltid (f\u00f6rhoppningsvis).<\/p>\n\n\n\n

Under 1800-talet kom spiritualismen, andar och hedendom i ropet, vilket ledde till en st\u00f6rre betydelse f\u00f6r astrologin i dag. Det vill s\u00e4ga, \u00e4ven om ut\u00f6vare h\u00e4vdar att de baserar sin astrologi p\u00e5 tusen\u00e5riga texter, \u00e4r detta inte fallet. De texter som de h\u00e4nvisar till har aldrig varit s\u00e5 explicit exakta som de p\u00e5st\u00e5r. \u00c4nd\u00e5 \u00e4r det mer en modern form av astrologi som bygger p\u00e5 numerologi och spiritualism \u00e4n p\u00e5 den klassiska astrologin.<\/p>\n\n\n\n

<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Medeltiden och ren\u00e4ssansen. M\u00e5nga har sett det som en orimlighet att astronomer som till exempel Tycho Brahe b\u00e5de ut\u00f6vade och f\u00f6rsvarade astrologin som en fullt legitim vetenskap. Om detta kan man ha sina \u00e5sikter men det kr\u00e4vs varken f\u00f6rklaringar eller urs\u00e4kter. Det handlar om en annan f\u00f6rest\u00e4llningsv\u00e4rd \u00e4n den vi har idag. Man kan heller […]<\/p>\n","protected":false},"author":234,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[10,46,1],"tags":[89,62],"class_list":["post-360","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-historia","category-the-light-side","category-uncategorized","tag-astrologi","tag-historia"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.ntnu.no\/blogger\/fysikkforfakirer\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/360","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.ntnu.no\/blogger\/fysikkforfakirer\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.ntnu.no\/blogger\/fysikkforfakirer\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.ntnu.no\/blogger\/fysikkforfakirer\/wp-json\/wp\/v2\/users\/234"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.ntnu.no\/blogger\/fysikkforfakirer\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=360"}],"version-history":[{"count":3,"href":"https:\/\/www.ntnu.no\/blogger\/fysikkforfakirer\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/360\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":386,"href":"https:\/\/www.ntnu.no\/blogger\/fysikkforfakirer\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/360\/revisions\/386"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.ntnu.no\/blogger\/fysikkforfakirer\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=360"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.ntnu.no\/blogger\/fysikkforfakirer\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=360"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.ntnu.no\/blogger\/fysikkforfakirer\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=360"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}