{"id":358,"date":"2026-03-06T13:27:41","date_gmt":"2026-03-06T13:27:41","guid":{"rendered":"https:\/\/www.ntnu.no\/blogger\/fysikkforfakirer\/?p=358"},"modified":"2026-03-06T13:27:42","modified_gmt":"2026-03-06T13:27:42","slug":"astronomi-astrologi-10","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.ntnu.no\/blogger\/fysikkforfakirer\/2026\/03\/06\/astronomi-astrologi-10\/","title":{"rendered":"Astronomi – Astrologi 10"},"content":{"rendered":"\n

Tvivel och olaglighet.<\/strong><\/p>\n\n\n\n

Som n\u00e4mnts tidigare s\u00e5 utf\u00e4rdades det dekret mot astrologi och astrologer f\u00f6rvisades fr\u00e5n Rom. Detta h\u00e4nde f\u00f6re kejsartiden d\u00e5 Senaten utf\u00e4rdade dekreten, men \u00e4ven under kejsartiden d\u00e5 olika kejsare utf\u00e4rdade de, exempelvis Vitellius \u00e5r 69. S\u00e5 bruket av astrologi var egentligen olagligt, men ut\u00f6vades \u00e4nd\u00e5. Det finns ett antal r\u00e4ttsfall d\u00e4r astrologer st\u00e4llts inf\u00f6r r\u00e4tt.<\/p>\n\n\n\n

Diocletianus inf\u00f6rde ett f\u00f6rbud f\u00f6r astrologi i hela det romerska imperiet 296.<\/p>\n\n\n\n

Det borde ha skett en minsking i astrologins popularitet, dels beroende p\u00e5 att det de facto var olagligt, men \u00e4ven p\u00e5 grund av en v\u00e4xande skeptisism mot den. Men det finns inte mycket som tyder p\u00e5 att astrologins popularitet minskade. Vi skall dock titta p\u00e5 kritiken mot astrologin under de f\u00f6rsta seklen efter Kristus.<\/p>\n\n\n\n

Att historiker och biografiker tenderade att f\u00f6rst\u00e4rka bilden av astrologins ofelbarhet, s\u00e5 kanske man f\u00e5r se detta som en god anektod de la till f\u00f6r att krydda sin ber\u00e4ttelse.  Tacitus, som anses som trov\u00e4rdig, tar upp detta med trov\u00e4rdigheten i ber\u00e4ttelsena. Han skriver om historien on Tiberius och Thrasyllus: «N\u00e4r jag h\u00f6r denna och liknade historier k\u00e4nner jag mig os\u00e4ker p\u00e5 om m\u00e4nniskornas \u00f6de handlar om det f\u00f6rutbest\u00e4mda eller av slumpen». Han tittar p\u00e5 hur tv\u00e5 olika skolor angriper problemet.<\/p>\n\n\n\n

Epikureerna, som \u00e4r mot astrologi och all gudsdyrkan.<\/p>\n\n\n\n

Stoikerna, som vi sett, var mer positiva.<\/p>\n\n\n\n

Attackerna mot astrologi ligger dock inte i att det inte skulle finnas en p\u00e5verkan fr\u00e5n stj\u00e4rnorna utan mer att astrologer inte kan best\u00e4mma denna p\u00e5verkan. Det \u00e4r mer en attack mot fatalism, \u00e4n mot astrologin i sig.<\/p>\n\n\n\n

Det st\u00e5r klart att det fanns kritik och ganska mycket s\u00e5dan under antiken. S\u00e5 det fanns en skeptisism mot astrologi som var stark under 200 och 300 talen. Men astrologin fortlevde men som tidigare i tv\u00e5 former, en vulg\u00e4r och en mer «vetenskaplig».<\/p>\n\n\n\n

Vi ska nu titta p\u00e5 ett verk som fick stor betydelse: Tetrabiblos av Ptolemaios.<\/p>\n\n\n\n

 Tetrabiblos<\/strong>.<\/p>\n\n\n\n

Ptolemaios verk om astrologi omtalas som Tetrabiblos (grekiska f\u00f6r fyra b\u00f6cker) och var en av de mest popul\u00e4ra astrologiska verken under antiken. Boken fick \u00e4ven stort inlytande i den islamska v\u00e4rlden och under medeltiden i Europa efter att den \u00f6versatts fr\u00e5n arabiska till latin under 1100-talet.<\/p>\n\n\n\n

\u00c4ven om Tetrabiblos \u00e4r v\u00e4lk\u00e4nt verk skiljer det sig fr\u00e5n andra verk i det att det inte \u00e4r en manual, utan mer en beskrivelse av astrologi som en konst och astrologiska myter. Den omtalar saker i allm\u00e4nna termer utan att g\u00e5 i detaljer. Verkar verkar mer f\u00f6rs\u00f6ka s\u00e4tta gr\u00e4nserna f\u00f6r astrologin och d\u00e4rigenom visa dess (begr\u00e4nsade) giltighet.<\/p>\n\n\n\n

Mycket av materialet i Tetrabiblos kommer fr\u00e5n \u00e4ldre k\u00e4llor och det verkar som om Ptolemaios f\u00f6rs\u00f6ker systematisera detta f\u00f6r att visa hur astrologin (i hans \u00f6gon) kan ha en rationell f\u00f6rklaring. F\u00f6r detta talar det fakum att verket presenteras som en liknande systematisering som Almagest var f\u00f6r astronomin. H\u00e4r f\u00f6rs\u00f6ker han hitta den p\u00e5verkan som de yttre himlakrobbarna har p\u00e5 den sublun\u00e4ra sf\u00e4ren (det vill s\u00e4ga sf\u00e4rerna under m\u00e5nens sf\u00e4r). Han baserar de astrologiska effekterna som en kombination av ; uppv\u00e4rmning, avkylning, fukt och torkning. Detta har en mycket stark koppling till Aristoteles element teori. Detta visar sig bli ett genomg\u00e5ende tema under medeltiden.<\/p>\n\n\n\n

Ptolemais astrologi \u00e4r ganska praktisk i sin natur. Han ser astrologi p\u00e5 samma s\u00e4tt som medicin, den f\u00f6rklarar en del men inte allt. Han menade att man m\u00e5ste ta andra faktorer i beaktande som ras, land och uppfostran som f\u00f6rmodligen betyder mer f\u00f6r personligheten \u00e4n positionerna f\u00f6r solen, m\u00e5nen och planeterna vid f\u00f6dsel\u00f6gonblicket. Astrologi var vilket kunde anv\u00e4ndas men inget att lita p\u00e5.<\/p>\n\n\n\n

Forts\u00e4ttning f\u00f6ljer…<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Tvivel och olaglighet. Som n\u00e4mnts tidigare s\u00e5 utf\u00e4rdades det dekret mot astrologi och astrologer f\u00f6rvisades fr\u00e5n Rom. Detta h\u00e4nde f\u00f6re kejsartiden d\u00e5 Senaten utf\u00e4rdade dekreten, men \u00e4ven under kejsartiden d\u00e5 olika kejsare utf\u00e4rdade de, exempelvis Vitellius \u00e5r 69. S\u00e5 bruket av astrologi var egentligen olagligt, men ut\u00f6vades \u00e4nd\u00e5. Det finns ett antal r\u00e4ttsfall d\u00e4r astrologer […]<\/p>\n","protected":false},"author":234,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[10,46,1],"tags":[89,62],"class_list":["post-358","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-historia","category-the-light-side","category-uncategorized","tag-astrologi","tag-historia"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.ntnu.no\/blogger\/fysikkforfakirer\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/358","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.ntnu.no\/blogger\/fysikkforfakirer\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.ntnu.no\/blogger\/fysikkforfakirer\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.ntnu.no\/blogger\/fysikkforfakirer\/wp-json\/wp\/v2\/users\/234"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.ntnu.no\/blogger\/fysikkforfakirer\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=358"}],"version-history":[{"count":2,"href":"https:\/\/www.ntnu.no\/blogger\/fysikkforfakirer\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/358\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":385,"href":"https:\/\/www.ntnu.no\/blogger\/fysikkforfakirer\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/358\/revisions\/385"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.ntnu.no\/blogger\/fysikkforfakirer\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=358"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.ntnu.no\/blogger\/fysikkforfakirer\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=358"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.ntnu.no\/blogger\/fysikkforfakirer\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=358"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}