{"id":356,"date":"2026-03-02T07:36:25","date_gmt":"2026-03-02T07:36:25","guid":{"rendered":"https:\/\/www.ntnu.no\/blogger\/fysikkforfakirer\/?p=356"},"modified":"2026-03-02T07:36:26","modified_gmt":"2026-03-02T07:36:26","slug":"astronomi-astrologi-9","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.ntnu.no\/blogger\/fysikkforfakirer\/2026\/03\/02\/astronomi-astrologi-9\/","title":{"rendered":"Astronomi &#8211; Astrologi 9"},"content":{"rendered":"\n<p class=\"has-larger-font-size wp-block-paragraph\"><strong>Manilius &#8211; Astronomicon.<\/strong><\/p>\n\n\n\n<p class=\"wp-block-paragraph\">Det f\u00f6rsta astrologiska verket p\u00e5 Latin, Astronomicon, som \u00f6verlevt i original form, skrevs av Marcus Manilius under kejsar Tiberius tid, f\u00f6rmodligen runt 15 e.Kr. Man vet egentligen inte speciellt mycket om honom och b\u00e5de namn och biografi \u00e4r os\u00e4kra. Han f\u00f6ljer den grekiska traditionen med att skriva p\u00e5 vers, p\u00e5 samma s\u00e4tt som Lucretsius De Rerum Natura. Verket best\u00e5r av fem b\u00f6cker och verkar att vara ofullbordat. Det \u00e4r heller inte s\u00e4kert att Manilius sj\u00e4lv var astrolog, j\u00e4mf\u00f6r med Virgilius som skrev en didaktiskt poem om agrikultur.<\/p>\n\n\n\n<p class=\"wp-block-paragraph\">S\u00e4ttet p\u00e5 hur den skrevs antyder att att det handlar om att undervisa en elit i astrologi och med den retorik som anv\u00e4nds framtr\u00e4der stoiska ideer klart, vilket ytterligare attraherar den romerska eliten.<\/p>\n\n\n\n<p class=\"wp-block-paragraph\">Den f\u00f6rsta boken \u00e4r en introduktion till elem\u00e4nt\u00e4r astronomi, en sphaera, en beskrivning av himlen s\u00e5 att l\u00e4saren kan f\u00f6lja med i den astrologiska diskussionen som f\u00f6ljer. St\u00f6rre delen av den f\u00f6rsta boken tar upp fixstj\u00e4rnorna i sina stj\u00e4rnbilder, inte alltid korrekta. Denna delen \u00e4r kopierade fr\u00e5n en \u00e4ldre sphaera, och kan dateras till cirka: 150 f.Kr. Notabelt \u00e4r att teckninen i zodiaken listas (rad 263-274), \u00e4ven om zodiaken inte beskrivs f\u00f6rr\u00e4n 400 rader senare:<\/p>\n\n\n\n<p class=\"wp-block-paragraph\">F\u00f6rst Aries str\u00e5lande i gyllene skrud,<\/p>\n\n\n\n<p class=\"wp-block-paragraph\">Ser Oxens rygg stiga fram,<\/p>\n\n\n\n<p class=\"wp-block-paragraph\">Oxen som kallar, med nacken s\u00e4nkt, Tvillingarna,<\/p>\n\n\n\n<p class=\"wp-block-paragraph\">Som kr\u00e4ftan f\u00f6ljer, Lejonet d\u00e4rp\u00e5,<\/p>\n\n\n\n<p class=\"wp-block-paragraph\">Jungfrun, v\u00e5gen h\u00e4rn\u00e4st, dag lika l\u00e5ng som natt,<\/p>\n\n\n\n<p class=\"wp-block-paragraph\">Dras av skorpionen med ginstrande stj\u00e4rna,<\/p>\n\n\n\n<p class=\"wp-block-paragraph\">Vars gadd halv-h\u00e4sten (skytten) siktar med sin b\u00e5ge,<\/p>\n\n\n\n<p class=\"wp-block-paragraph\">redo att sl\u00e4ppa pilen.<\/p>\n\n\n\n<p class=\"wp-block-paragraph\">Sedan kommer Stenbockens smala v\u00e4g,<\/p>\n\n\n\n<p class=\"wp-block-paragraph\">Efter honom Vattumannen h\u00e4llandes ur urnan<\/p>\n\n\n\n<p class=\"wp-block-paragraph\">vattnet som fiskarna f\u00f6ljer,<\/p>\n\n\n\n<p class=\"wp-block-paragraph\">som Aries m\u00f6ter, den siste av tecknen.<\/p>\n\n\n\n<p class=\"wp-block-paragraph\">(min \u00f6vers\u00e4ttning)<\/p>\n\n\n\n<p class=\"wp-block-paragraph\">Stj\u00e4rntecknen r\u00e4knas upp i en moturs, \u00f6st-v\u00e4stlig riktning och startar vid v\u00e5rdagj\u00e4mningen; V\u00e4duren, Oxen, Tvillingarna, Kr\u00e4ftan, Lejonet, Jungfrun, V\u00e5gen, Skorpionen, Skytten, Stenbocken, Vattumannen och Fiskarna.<\/p>\n\n\n\n<p class=\"wp-block-paragraph\">\u00c4ven planeterna r\u00e4knas upp, i samma ordning som i mesopotamien; Saturnus, Jupiter, Mars, Solen, Venus, Merkurius och m\u00e5nen.Den f\u00f6rsta boken avslutas med en l\u00e5ng sektion om kometer och deras betydelse, med historiska exempel.<\/p>\n\n\n\n<p class=\"wp-block-paragraph\">Dom sista raderna i bok 5, som inte ser f\u00e4rdig ut, klassifieras fixstj\u00e4rnorna enligt sin ljusstyrka.<\/p>\n\n\n\n<p class=\"wp-block-paragraph\">Bok 2 &#8211; 5 behandlar astrologi, f\u00f6r detaljer se G.P. Goolds bok. En kortare sammanfatting som tar upp mer ges av J. Tester &laquo;A History of Western Astrology&raquo;<\/p>\n\n\n\n<p class=\"wp-block-paragraph\">Det framg\u00e5r att Manilius lutar sig stark mot Stoikerna, vilket syns i bok 4, d\u00e4r han f\u00f6rs\u00f6ker sig p\u00e5 en filosofisk beskrivning.<\/p>\n\n\n\n<p class=\"wp-block-paragraph\">Manilius g\u00f6r en omfattande klassificering av stj\u00e4rntecknen i f\u00f6rh\u00e5llande till deras natur och kvaliteer, Maskulin\/feminin, Enkel\/komplex, m\u00e4nskig\/djur och s\u00e5 vidare. Stj\u00e4rnteckniens k\u00f6n \u00e4r inte relaterad till sex, utan verkar grunda sig p\u00e5 pytagoreernas tankar att udda tal \u00e4r manliga och j\u00e4mna kvinnliga., s\u00e5 den feminina gruppen leds av &raquo; den feminina oxen, amputerad vid skuldrorna&raquo;.<\/p>\n\n\n\n<p class=\"wp-block-paragraph\">Vi hittar tre st\u00e4llen d\u00e4r Manilius skiljer sig eller \u00e4r unik i f\u00f6rh\u00e5llande till andra antika astrologer:<\/p>\n\n\n\n<p class=\"wp-block-paragraph\">Han klassificerar V\u00e4duren, lejonet och skytten som springande, Tvillingarna, Jungfrun och vattumannen som st\u00e5ende, Oxen, V\u00e5gen och Stenbocken som sittande, och kr\u00e4ftan, Skorpionen och fiskarna som liggande.. Denna skilljer sig fr\u00e5n en liknande av Ptolemaios, men d\u00e4r ptolemaios indelning \u00e4r baserad p\u00e5 stj\u00e4rnbilden medan Manilius baseras p\u00e5 grafisk repesentation av de.<\/p>\n\n\n\n<p class=\"wp-block-paragraph\">Han klassificerar fyra stj\u00e4rntecken som stympade: Skorpionen, Oxen, Kr\u00e4ftan och Skytten. Andra antika astrologer har l\u00e4ngre s\u00e5dana listor, Valens har dock bara tv\u00e5.<\/p>\n\n\n\n<p class=\"wp-block-paragraph\">\u00c4ven n\u00e4r det g\u00e4ller stj\u00e4rntecknens f\u00f6rh\u00e5llande till \u00e5rstiderna r\u00e5der det en stor f\u00f6rvirring. Dom flesta b\u00f6rjar \u00e5rstiderna med de tropiska tecknen: V\u00e5ren med V\u00e4duren, Sommaren med Kr\u00e4ftan, H\u00f6sten med V\u00e5gen och Vintern med Stenbocken, Manilius placerar dessa i mitten av \u00e5rstiden, s\u00e5 att v\u00e5ren omfattar Fiskarna, V\u00e4duren och Oxen. och s\u00e5 vidare.<\/p>\n\n\n\n<p class=\"wp-block-paragraph\">&nbsp;Han inkluderar \u00e4ven olika geometriska konstruktioner som fortfarande idag anv\u00e4nds av astronomer, (se Tester). Notabelt \u00e4r att Manilius system skiljer sig fr\u00e5n andra astrologer, b\u00e5de samtida och senare. Detta g\u00e4ller bland annat Ptolemaios, en \u00e4r inf\u00f6randet av olika hus, n\u00e5got Ptolemaios inte tar upp.<\/p>\n\n\n\n<p class=\"wp-block-paragraph\">Verket \u00e4r dessutom inte helt logiskt uppbyggt utan man f\u00e5r hoppa mellan olika b\u00f6cker f\u00f6r att kunna f\u00f6lja en r\u00f6d tr\u00e5d.&nbsp; Men det st\u00e5r klart att Manilius hade ett stort inflytande.<\/p>\n\n\n\n<p class=\"has-larger-font-size wp-block-paragraph\"><strong>Astrologi under de f\u00f6rsta kejsarna.<\/strong><\/p>\n\n\n\n<p class=\"wp-block-paragraph\">Vi hittar \u00e4ven andra bevis i litteraturen att astrologi kom p\u00e5 modet i kretsar runt det kejserliga hovet. F\u00f6r det mesta \u00e4r det bara allusioner, men i ett fall \u00e4r det en astrolog som pratar i poemet till poeten. \u00c4ven om f\u00f6rfattarna tar l\u00e4tt p\u00e5 \u00e4mnet s\u00e5 m\u00e5ste det ligga n\u00e5got bakom att astrologiska referenser dyker upp. F\u00f6r Kejsaren handlar det om att bygga ett imperium och vi ser dessa tong\u00e5ngar i litter\u00e4ra verk s\u00e5 varf\u00f6r inte har astrologin en del i detta.<\/p>\n\n\n\n<p class=\"wp-block-paragraph\">Genom att anv\u00e4nda astrologi som ett s\u00e4tt att legitimera sin regin, tar Augustus en risk, andra kan anv\u00e4nda astrologin p\u00e5 ett i hans \u00f6gon negativt s\u00e4tt. Denna fara var han medveten om och 11 e.Kr, n\u00e4r han inte kunde f\u00f6rv\u00e4ntas leva l\u00e4nge till, f\u00f6rbereddes ett f\u00f6rbud mot privat astrologisk konsultation och att f\u00f6rutsp\u00e5 n\u00e5gons d\u00f6d. F\u00f6rbudet tr\u00e4der i kraft under Tiberius tid.<\/p>\n\n\n\n<p class=\"wp-block-paragraph\">Tiberius, Augustus eftertr\u00e4dare, presenteras i historiska annaler som en tyrannisk h\u00e4rskare, och med tyranner dyker oftast astrologi upp. Han \u00e4r den f\u00f6rste kejsare som rapporterats ha anst\u00e4llt en hovastrolog, Thrasyllus. Enligt historien skulle de tr\u00e4ffats under Tiberius exil p\u00e5 Rhodos. Tiberius testade astrologer och om de verkade op\u00e5litliga eller lurendrejare kastades de utf\u00f6r en klippa. Thrasyllus svar imponerade s\u00e5 p\u00e5 Tiberius, d\u00e4r \u00e4ven en f\u00f6ruts\u00e4gelse att jan skulle eftertr\u00e4da Augustus. Tiberius st\u00e4llde d\u00e5 en test fr\u00e5ga: hur s\u00e5g Thrasyllus horoskop f\u00f6r den dagen? Thrasyllus la sitt horoskop och utbarst att han stod inf\u00f6r en mycket stor fara, kanske \u00e4ven d\u00f6dlig.<\/p>\n\n\n\n<p class=\"wp-block-paragraph\">Genom detta s\u00e4tt att agera r\u00e4ddade Thrasyllus sitt liv och blev Kejsarens astrolog. Notera dock att denna ber\u00e4ttelse liknar andra ber\u00e4ttelser, bland annat med Alexander den Store. \u00c4ven om historien inneh\u00e5ller mycket av vandringss\u00e4gen, s\u00e5 existerade Thrasyllus och blev en betydande person, men barn som giftes in i den romerska adeln.<\/p>\n\n\n\n<p class=\"wp-block-paragraph\">I slutet av sitt liv, drog sig Tiberus tillbaka till Capri, d\u00e4r han hade en m\u00e4ngd astrologer runt sig. Det kan ha varit deras r\u00e5d som fick honom att dra sig tillbaka och l\u00e4mna \u00f6ver den verkst\u00e4llande makten till andra.<\/p>\n\n\n\n<p class=\"wp-block-paragraph\">Efter Tiberius verkar bruket av astrologer att fortleva och vi har ett antal exempel d\u00e4r astrologer uppmuntrat tronpretendenter att agera. Tydligen var det s\u00e5 att anv\u00e4ndandet av astrolog f\u00f6r att styra imperiet fortlevde fram till Roms fall. N\u00e5got som det finns historiska bel\u00e4gg f\u00f6r. Den exakta p\u00e5verkan p\u00e5 historien \u00e4r dock sv\u00e5r att greppa, men f\u00f6rmodligen spelade anv\u00e4ndande av astrologi en icke obetydlig roll i Roms underg\u00e5ng och fall.<a href=\"http:\/\/en.wikipedia.org\/wiki\/Tiberius\"><br><\/a><\/p>\n\n\n\n<p class=\"wp-block-paragraph\">Forts\u00e4ttning f\u00f6ljer&#8230;<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p>Manilius &#8211; Astronomicon. Det f\u00f6rsta astrologiska verket p\u00e5 Latin, Astronomicon, som \u00f6verlevt i original form, skrevs av Marcus Manilius under kejsar Tiberius tid, f\u00f6rmodligen runt 15 e.Kr. Man vet egentligen inte speciellt mycket om honom och b\u00e5de namn och biografi \u00e4r os\u00e4kra. Han f\u00f6ljer den grekiska traditionen med att skriva p\u00e5 vers, p\u00e5 samma s\u00e4tt [&hellip;]<\/p>\n","protected":false},"author":234,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[84,10,46,1],"tags":[89,24,62],"class_list":["post-356","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-astronomi","category-historia","category-the-light-side","category-uncategorized","tag-astrologi","tag-astronomi","tag-historia"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.ntnu.no\/blogger\/fysikkforfakirer\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/356","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.ntnu.no\/blogger\/fysikkforfakirer\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.ntnu.no\/blogger\/fysikkforfakirer\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.ntnu.no\/blogger\/fysikkforfakirer\/wp-json\/wp\/v2\/users\/234"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.ntnu.no\/blogger\/fysikkforfakirer\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=356"}],"version-history":[{"count":2,"href":"https:\/\/www.ntnu.no\/blogger\/fysikkforfakirer\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/356\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":382,"href":"https:\/\/www.ntnu.no\/blogger\/fysikkforfakirer\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/356\/revisions\/382"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.ntnu.no\/blogger\/fysikkforfakirer\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=356"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.ntnu.no\/blogger\/fysikkforfakirer\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=356"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.ntnu.no\/blogger\/fysikkforfakirer\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=356"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}