{"id":354,"date":"2026-02-22T07:17:19","date_gmt":"2026-02-22T07:17:19","guid":{"rendered":"https:\/\/www.ntnu.no\/blogger\/fysikkforfakirer\/?p=354"},"modified":"2026-02-22T07:17:19","modified_gmt":"2026-02-22T07:17:19","slug":"astronomi-astrologi-8","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.ntnu.no\/blogger\/fysikkforfakirer\/2026\/02\/22\/astronomi-astrologi-8\/","title":{"rendered":"Astronomi – Astrologi 8"},"content":{"rendered":"\n

Platon och Aristoteles<\/strong>.<\/p>\n\n\n\n

Det \u00e4r v\u00e4l v\u00e4rt att ytterligare p\u00e5peka det inflytande som Platon och Aristoteles hade f\u00f6r astrologin, p\u00e5 samma s\u00e4tt som de p\u00e5verkade naturvetenskaperna.<\/p>\n\n\n\n

Platon hade en ide om att Kosmos var ordnad att det fanns en harmonisk struktur. Med detta \u00e4ven en syn p\u00e5 m\u00e4nniskans sj\u00e4l som n\u00e5got mer \u00e4n n\u00e5got jordiskt. Att sj\u00e4len \u00e4r formad av stj\u00e4rnor. Stj\u00e4rnorna som \u00e4r gudeliga levande v\u00e4sen. J\u00e4mf\u00f6r detta med de animistiska inslagen i grekisk mytologi. Universum var en enhet, en levande ande. Det \u00e4r l\u00e4tt att se hur dessa tankar passade den kristna kyrkan. Samtidigt var de n\u00e5got fr\u00e4mmande f\u00f6r samtida men inte f\u00f6r spekulativa.<\/p>\n\n\n\n

Aristoteles \u00e4r k\u00e4nd som naturvetenskapens fader, vilket till viss del \u00e4r missvisande med det st\u00e5r utan tvivel att han gjorde v\u00e4ldigt mycket. Inte bara inom det vi idag kallar Fysik utan kanske mer inom Biologi. Liksom Platon har han en tro p\u00e5 att universum \u00e4r ordnat och att stj\u00e4rnor och planeter \u00e4r gudav\u00e4sen. H\u00e4r har vi \u00e4ven en teori om r\u00f6relse som grund f\u00f6r f\u00f6r\u00e4ndring , d\u00e4r solen \u00e4r orsaken till tv\u00e5 av de jordiska f\u00f6r\u00e4ndringarna, tillblivelse och bortg\u00e5ng.<\/p>\n\n\n\n

Aristoteles ligger \u00e4ven som grund f\u00f6r de fem elementen: Jord, Vatten, Luft, Eld och Kvintessensen (etern) (det femte \u00e4mnet). D\u00e4r kvintessensen bara f\u00f6rkommer i de himmelska sf\u00e4rerna. Nu m\u00e5ste man vara lite f\u00f6rsiktig, d\u00e5 man lika g\u00e4rna kan tolka element teorin att g\u00e4lla elementen egenskaper: Varm, Torr, Kall och Fuktig. D\u00e4r till exempel Jord \u00e4r Kall och Torr, Vatten \u00e4r Fuktig och Kall, Luft \u00e4r varm och fuktig, Eld \u00e4r Varm och Torr.<\/p>\n\n\n\n

F\u00f6r att ytterligare komplicera det hela ska man \u00e4ven ta h\u00e4nsyn till de platoniska kropparna \u00e4r 5 st  och som kopplades till elementen.<\/p>\n\n\n\n

H\u00e4r hittar man \u00e4ven en astrologisk koppling d\u00e4r elementen kopplas till solens r\u00f6relse l\u00e4ngs zodiaken. Var detta uppstod \u00e4r oklart. Men detta kom att medf\u00f6ra att man fick en koppling mellan astrologi och medicin. Idem\u00e4ssigt kan man h\u00e4rr\u00f6ra detta till tanken att makrokosmos (Universum) speglas i mikrokosmos (m\u00e4nniskan) d\u00e5 m\u00e4nniskan \u00e4r uppbyggd av de olika elementen och obalans mellan de g\u00f6r att man blir sjuk.<\/p>\n\n\n\n

Detta \u00e4r en koppling mellan astrologi och alkemi som \u00e4r ganska stark, men oftast teoretiskt baserad och inte spridd utanf\u00f6r alkemiska kretsar. Alkemin var full av hemlighetsmakeri. Vi \u00e5terkommer till detta vid senare tillf\u00e4lle, i samband med Tycho Brahe.<\/p>\n\n\n\n

Rom<\/strong><\/p>\n\n\n\n

 \u00c4ven om Astrologin i sin moderna(?) form utvecklades av grekerna, s\u00e5 verkar den inte spela s\u00e5 stor roll i det grekiska samh\u00e4llet. Troligen f\u00f6r att den grekiska storhetstiden var \u00f6ver. Makedonien med Filip och Alexander den Store tog \u00f6ver och utvecklingen b\u00e5de politiskt och vetenskapligt hittade nya centra, Rom respektive Alexandria.<\/p>\n\n\n\n

N\u00e4r astrologin kommer till Rom, har den sin filosofiska bas och med sina r\u00f6tter i Grekland kom den att spela en icke obetydlig roll f\u00f6r det romerska imperiets utveckling.<\/p>\n\n\n\n

N\u00e4r astrologin kom till Rom \u00e4r os\u00e4kert, men det finns tecken p\u00e5 att den fanns d\u00e4r p\u00e5 300-talet f.Kr. Intressant nog hittar vi referenser till att astrologer f\u00f6rvisades ur Rom 139 f.Kr. Detta var tider av oro och f\u00f6rmodligen s\u00e5g man de som orosmakare. Cato varnar f\u00f6r att konsultera astrologer och andra sp\u00e5m\u00e4n 160 f.Kr. Detta och fler exempel visar att den romerska eliten st\u00e4ller sig avvisande till astrologin under detta skede. Detta kom dock att \u00e4ndras i samband med att Rom er\u00f6vrade Grekland och eliten b\u00f6rjade f\u00e5 ett st\u00f6rre intresse f\u00f6r filosofi. Det \u00e4r speciellt stoicmen  som anammades, d\u00e4r astrologin var ett element. Men nu \u00e4r situationen mer komplicerad utan man m\u00e5ste titta p\u00e5 andra faktorer ocks\u00e5. En varande det klassiska att l\u00e4sa framtiden i offerdjurens in\u00e4lvor, vilket fanns innan astrologin fanns i Rom.<\/p>\n\n\n\n

 Men det finns en aspekt p\u00e5 astrologins int\u00e5g i Rom som ofta f\u00f6rbisetts, Astrologi kretsar oftast runt en «env\u00e4ldig » h\u00e4rskare, medan andra typer av f\u00f6ruts\u00e4gelser \u00e4r mer allm\u00e4nna. Rom var en republik n\u00e4r astrologin kom, men kom att kollapsa. En slump? Kanske inte….<\/p>\n\n\n\n

Rom fr\u00e5n republik till kejsard\u00f6me.<\/strong><\/p>\n\n\n\n

 Astrologins int\u00e5g i Rom samman faller till stor del med kollapsen av det republikanska systemet, vilket inte beh\u00f6ver vara en slump. Astrologin h\u00f6r en ensam h\u00e4rskare till medan de andra s\u00e4tten att sia om framtiden ligger mer i republikens styresm\u00e4n, senaten, omr\u00e5de. Senatorerna f\u00f6r\u00e4ttade djuroffer och l\u00e4ste i in\u00e4lvorna. Med generaler st\u00f6dda av armeer fanns ett hot mot den republikanska konstitutionen d\u00e4r makten l\u00e5g hos senaten snarare \u00e4n hos individer. Dock var senatorerna, i alla fall m\u00e5nga av de, korrupta och utnyttjade sin maktst\u00e4llning. Mot detta st\u00e4llde Tiberius Gracchus, folktribun, krav p\u00e5 jordreformer och ett stopp f\u00f6r korruptionen. Med mordet p\u00e5 Tiberius Gracchus 133 f.Kr. ,  kom Rom att skakas av kravaller och inb\u00f6rdeskrig som p\u00e5gick av och till  fram till Octavianus tog makten 31 f.Kr efter att ha besegrat Markus Antonius.<\/p>\n\n\n\n

Den gamla konstitutionen minskade m\u00f6jligheten till makt f\u00f6r uttydarna av omen f\u00f6r offentliga beslut, genom att sprida den . Det fanns olika typer av «omen-institutioner» , med sina specilatiteter som var knutna till senaten, som hade sista ordet. Nu fanns det sj\u00e4lvklart kritik mot detta systemet under den tiden (Cicero) men det var s\u00e5 inv\u00e4vt i kulturen att det knappast ifr\u00e5gasattes.<\/p>\n\n\n\n

 Vi hittar de f\u00f6rsta fallen med Romerska aristokrater och astrologi efter 100 f.Kr. i den turbulenta period d\u00e5 generaler som Sulla och Marius tog det drastiska steget att marschera mot Rom med sina armeer f\u00f6r att ta staden med v\u00e5ld. I 87 f.Kr, tog Konsul Octavius , en supporter till Sulla, makten genom att f\u00f6rdriva sin medkonsul Cinna. Octavius d\u00f6dades n\u00e4r Cinna med hj\u00e4lp av Marius \u00e5tertog staden. Enligt Plutarkos, hittades astrologiska diagram p\u00e5 hans kropp, som f\u00f6ruts\u00e5g hans s\u00e4kerhet.<\/p>\n\n\n\n

\u00c4ven Sulla som var den f\u00f6rste att marschera mot Rom med sina armeer, och vars styre s\u00e5g ut att bli permanent, hade enligt uppgift av astrologer f\u00f6rutsetts att sluta sina dagar p\u00e5 h\u00f6jden av sin lycka. Men liknande f\u00f6ruts\u00e4gelser hade gjorts om andra, Crassus, Pompei och Julius Caesar, vilket Cicero i sin kritik av astrologin inte \u00e4r sen att p\u00e5peka.<\/p>\n\n\n\n

Caesar var omtalat skeptiskt till alla sp\u00e5dear f\u00f6r honom, enligt Suetonius, d\u00f6dligt d\u00e5 han varnades innan mordet p\u00e5 honom. Det gjordes dock m\u00e5nga f\u00f6ruts\u00e4gelser f\u00f6r honom. Efter hans d\u00f6d uppmuntrade hans sl\u00e4kting och adoptivson Octavianus tron att Caesar sj\u00e4l hade tagit upp i himlen, n\u00e4r en komet visade sig under begravningsfestligheterna. Octavianus som satt i en farlig situation hade goda sk\u00e4l att anv\u00e4nda stj\u00e4rnorna n\u00e4r m\u00f6jlighet gavs. (se andra typer av mytbildning som fr\u00e4mjas av makthavare, fr\u00e4mst i totalit\u00e4ra regimer).<\/p>\n\n\n\n

 Suetonius n\u00e4mner dessutom tv\u00e5 horoskop som gjordes f\u00f6r Octavianus, ett i samband med f\u00f6dseln, 63 f.Kr, och ett 44 f.Kr. d\u00e5 han var i exil. B\u00e5da skall ha f\u00f6rutsett en str\u00e5lande framtid. Men observera att detta kan vara ett s\u00e4tt att st\u00e4rka sina egna krav p\u00e5 en upph\u00f6jd position. Cicero n\u00e4mner att m\u00e5nga av de politiska ledarna i Rom, kunde backas upp av mycket positiva horoskop. S\u00e5 det l\u00e5g i deras intresse att astrologin fick en h\u00f6gre status som ett s\u00e4tt att bef\u00e4sta sin egen makt position.<\/p>\n\n\n\n

N\u00e4r det g\u00e4ller Octavianus, eller Augustus som han kallades som kejsare, finns det mycket starka bel\u00e4gg f\u00f6r hans tro p\u00e5 horoskop. Detta kan dock vara en slug persons utnyttjande av sp\u00e5demar och tron p\u00e5 de. M\u00e5nga av de mynt som Augustus l\u00e4t sl\u00e5, hade ett astrologiskt motiv, Stenbocken, vilken var den stj\u00e4rnbild som han var f\u00f6dd i. Vi hittar samma tecken p\u00e5 reliefer, m\u00e5lningar, juveler och lergods. Han gjorde Stenbocken till en symbol f\u00f6r sig sj\u00e4lv och sitt styre.  Den s\u00e5gs som f\u00f6delsen f\u00f6r en ny tid. Stenbocken ligger ju efter vintersolst\u00e5ndet. Att Augustus Horoskop publiserades \u00e4r ytterligare ett tecken p\u00e5 att legitimeringen av hans styre och astrologin gick hand i hand.<\/p>\n\n\n\n

Detta s\u00e4tt att offentligt visa Augustus horoskop tyder p\u00e5 en kunglig handlingss\u00e4tt, i kontrast till hans p\u00e5st\u00e5enden att \u00e5teruppr\u00e4tta republiken. Sp\u00e5m\u00e4nnen fr\u00e5n republikens dagar, m\u00e5nga och anomyna kom att ers\u00e4ttas av ett f\u00e5tal k\u00e4nda med n\u00e4ra band till kejsaren och hyllade f\u00f6r sin skicklighet. Ett s\u00e4tt att ytterligare koncentrera makten till kejsaren. Nu var det inte bara astrologer utan \u00e4ven andra typer av sp\u00e5m\u00e4n som anlitades, men det var framf\u00f6r allt astrologerna som gynnades.<\/p>\n\n\n\n

Detta kan man se p\u00e5 att astrologisk litteratur kom att dyka upp, ytterligare ett s\u00e4tt att legitimera astrologin.<\/p>\n\n\n\n

Forts\u00e4ttning f\u00f6ljer…<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Platon och Aristoteles. Det \u00e4r v\u00e4l v\u00e4rt att ytterligare p\u00e5peka det inflytande som Platon och Aristoteles hade f\u00f6r astrologin, p\u00e5 samma s\u00e4tt som de p\u00e5verkade naturvetenskaperna. Platon hade en ide om att Kosmos var ordnad att det fanns en harmonisk struktur. Med detta \u00e4ven en syn p\u00e5 m\u00e4nniskans sj\u00e4l som n\u00e5got mer \u00e4n n\u00e5got jordiskt. […]<\/p>\n","protected":false},"author":234,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[84,10,46,1],"tags":[89,24,62],"class_list":["post-354","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-astronomi","category-historia","category-the-light-side","category-uncategorized","tag-astrologi","tag-astronomi","tag-historia"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.ntnu.no\/blogger\/fysikkforfakirer\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/354","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.ntnu.no\/blogger\/fysikkforfakirer\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.ntnu.no\/blogger\/fysikkforfakirer\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.ntnu.no\/blogger\/fysikkforfakirer\/wp-json\/wp\/v2\/users\/234"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.ntnu.no\/blogger\/fysikkforfakirer\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=354"}],"version-history":[{"count":1,"href":"https:\/\/www.ntnu.no\/blogger\/fysikkforfakirer\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/354\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":355,"href":"https:\/\/www.ntnu.no\/blogger\/fysikkforfakirer\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/354\/revisions\/355"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.ntnu.no\/blogger\/fysikkforfakirer\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=354"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.ntnu.no\/blogger\/fysikkforfakirer\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=354"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.ntnu.no\/blogger\/fysikkforfakirer\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=354"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}