Kategorier
Astronomi Historia The light side Uncategorized

Astronomi – Astrologi 5

Civilisationens ursprung.

För att en varaktig civilisation skall kunna uppstå krävs det vissa förutsättningar som följer på varandra.

1. Man måste ha en bofast befolkning, det vill säga man måste ha lärt sig att bruka marken och inte vara jägare och samlare. Bruket av jorden får inte vara baserad på svedjebruk. Utan den brukade jorden får tillskott av näringsämnen på annat sätt.

2. Det måste finnas grödor som är möjliga att odla. Dvs växterna måste ha frukter/rötter  som är tillräckligt stora för att tas tillvara.

3. Det är bra, men ej nödvändigt om det finns domesticerbara djur i området.

Tittar vi närmare på dessa punkter, det finns fler men vi nöjer oss med dessa. Börjar vi med den tredje finner vi att det finns områden där det inte finns domesticerbara djur. Bland annat Afrika, söder om Sahara/sahel, Australien och Nordamerika. Sydamerika har laman som är möjlig att deesticera. Annars är det bara Euroasien där det finns deesticerbara djur. Titta på de djur som vi har som husdjur idag och deras ursprungliga ursprung. Kor – Indien, Getter & får Mellanöstern, Höns och grisar Kina, sydost Asien.

När det gäller spannmål, hittar vi ett liknande mönster, där i stort sett alla de stora sädesslagen, inte ris (Kina) och Majs (amerika), kommer från ett visst geografiskt område;

Den bördiga halvmånen som är ett område i Mellanöstern som inkluderar delar av det som i dag är Egypten, Palestina, Jordanien, Libanon, Syrien, Turkiet och Irak. De viktigaste i området är Nilen, Jordanfloden, Eufrat och Tigris.

Nafsadh, CC BY-SA 4.0 https://creativecommons.org/licenses/by-sa/4.0, via Wikimedia Commons

I detta område domesticerades vete och många andra viktiga grödor. Dels beroende på att grödorna fanns naturligt i området, men också på att det var möjligt att bedriva fast jordbruk och inte svedjebruk.

Observera de viktigaste floderna i området! Nilen, Eufrat och Tigris.

Nilen har sitt upprinningsområde i Etiopen (Blå Nilen) respektive Viktoriasjön (vita Nilen). Båda dessa områden har säsongsbetonade regn, vilket gör att Nilen svämmade över varje vår. Detta gjorde att åkrarna las under vatten och fick ett tillskott av näringsrikt sediment, som möjliggjorde stora skördar.

Eufrat och Tigris rinner upp i bergen i östra Turkiet, som är snötäckta under vintern. Det innebär att även de översvämmas på våren och för med sig sediment till floddalarna.

Som ni ser har vi alla förutsättningar för att en bofast jordbrukskultur kunde skapas. Lämpliga växter och återkommande tillförsel av näringsämnen till åkrarna.

Det är i mesopotamien som vi hittar de första städerna , Lagash, Ur, Uruk, Nippur, med flera. Det var just att man hade en fast jordbrukskultur som möjliggjorde detta. Men det följer även en specialisering av befolkningen. Istället för att var och en gjorde allt själv uppkom nu även olika specialiserade yrken och en ekonomi baserad på byte av tjänster. Förutom de självklara yrkena direkt kopplade till jordbruk, tillkom även lantmätare för att hålla reda på vem som ägde vilken åker, översvämmningarna hade en tendens att flytta på landmärken. Man hade även behov av bokhållare, då en stor del av spannmålen förvarades centralt och då man handlade med den. Detta finns tydliga spår av i de tavlor med kilskrift som hittats.

Vi får även en aristokrati och  militära kaster.  Även präster  kom att bilda en överklass och det är här som ursprunget till astronomin hittas.

Det var viktigt att veta när översvämmingarna skulle inträffa. Som ni vet är vädret inte helt förutsägbart och det är inte helt lätt att veta när våren kommer. Risken finns att man är för tidigt ute och då kan man förlora hela skörden. Ett sätt att veta hur långt på året det gått är genom att studera himlen och hur stjärnorna står. Detta har man förmodligen gjort mycket länge men det var först nu som det blir extra viktigt.

Vi hittar detta både i Egypten och i Mesopotamien. Och det var helt klart att det var den bildade prästkasten som hade detta som sin uppgift.

Vi ska titta närmare på detta och då nästan helt koncentrera oss på Mesopotamien.

Jag bör nämna att andra «flod-«kulturer fanns, Indus i pakistan/indien, och den kinesiska vid Huang-he och Yangtse, där upprepade översvämmningar möjliggjort en civilisation.

Användning av astronomiska observationer

Att olika kulturer använts sig av astronomiska observationer i samband med med religiösa föreställningar står helt klart för de flesta. Det finns till och med ett forskningsområde Arkeastronomi som sysslar med detta. Att det finns så stor spridning av astronomiskt motiverade monument gör det troligt att det är vilket verkar vara genetiskt betingat.

Exempel på olika platser där astronomiska observationer spelade en stor roll är bland annat:

Ales stenar, Kåseberga, Skåne. 600-talet e.Kr.

Newgrange, Knowth, Irland cirka: 3200 f.Kr.

Carnac, Frankrike 4500 – 2500 f.Kr.

Stonehenge, England 2500 – 2000  f.Kr

Egyptens pyramider, 2680-2150 f.Kr

Megalitiska monument i Afrika, Asien och Europa.

Monument i Central och Sydamerika.

Många av dessa platser har inte haft någon direkt kontakt med varandra under tiden för uppförandet av monumenten. Men det finns en möjlighet att det finns en äldre kultur som spritt sig i samband med att människan själva spritt sig över kontinenterna. Detta skedde med start för cirka: 150000 år sedan från Afrika och Asien och Europa var befolkade för cirka: 40000 år sedan. Men migration av folk och ideer (husdjur etc) har skett under hela den tiden. Det tog cirka 5000 år för odlingskulturen att spridas från mesopotamien (10000 f.Kr)  till Ungern (cirka 5000 f.Kr.). Så det finns möjligheter till en kulturell spridning inom mytologin också. (Detta har vi tydliga bevis på)

Men dessa monument är tysta berättare, vi får själva lista ut vad de användes till genom att observera och räkna oss tillbaka i tiden. En bättre källa är då att låta de antika källorna själva berätta, i formen av efterlämnade skrifter.

 Det innebär att vi begränsas av när ett skriftspråk uppstod. Här dyker återigen Mesopotamien och Egypten upp, där skriftspråk utvecklades några århundraden före 3000 f.Kr.

I Egypten användes Hieroglyfer, som ursprungligen var logografisk skrift  där varje symbol står för ett ord eller ett morfem. Dom kom senare att utvecklas i till en mer ideografisk skrift där en viss grad av abstraktion har kommit in i tolkningen av tecknen. Det är från de egyptiska hieroglyferna som vårt latinska alfabet utvecklats. (Via proto-kananeiska, feniciska och grekiska, där skriften i ett tidigt skede blev syllabisk (varje tecken är en stavelse) och/eller alfabetisk (varje tecken är ett fonem))

Den forntida mesopotamiska kilskriften bygger (huvudsakligen) på stavelseåtergivande tecken, den är syllabisk.

Vi finner här de första skrivna bevisen på att man använt sig av astronomiska observationer. Från cirka: 2100 f.Kr. hittar vi en berättelse om hur man använt sig av konstellationerna för att bygga ett tempel enligt stjärnorna. Detta kan man tolka som att man har en påverkan av gudarna på jorden. Där stjärnorna var ett sätt för gudarna att meddela människorna deras vilja. Som ni märker skiljer detta sig från den moderna astrologin, men detta beror på att den inte har sin idemässiga bas i mesopotamien utan i grekland 2-300 år f. Kr.

En av de tidigaste listningarna av stjärnor, hittar vi i den Babyloniska «Bön till nattens gudar» (cirka 1800 f.Kr.), vilket även det visar på att dessa stjärnor har möjligheten att påverka människorna.

«Må nattens mäktiga gudar, Den lysande eldstjärnan, hjältemodiga Irra, bågstjärnan, okstjärnan, Sitaddaru, Mushussu, Vagnen, Get-stjärnan, getfisk-stjärnan, ormstjärnan, stå vid min sida och placera ett tecken i inälvorna i lammet jag välsignat.»

Inälvorna härrör sig till skicket att spå framtiden i offerdjurens inälvor och var en vanlig metod under 1000-talet f.Kr. Observera även att stjärnorna (stjärnbilderna) som nämns inte är så främmande för oss. Vagnen kan vara Karlavagnen, Getstjärnan kan vara Capella (som även kallas för getstjärnan idag), Getfisken är faktiskt Stenbockens stjärnbild, om ni tittar på stjärnkartor där konstnärliga motiv finns med representeras stenbocken av en getfisk. Denna är även en mytologisk figur i den sumeriska mytologin. Så även den stjärnbilden är av Mesopotanskt ursprung.

Vi ska nu titta närmare på spådemar och omen i samband med astronomiska observationer.

Omen och spådomar

Att man använde sig av olika metoder för att se in i framtiden är vilket förekommer i många kulturer och i Mesopotamien var just offerdjurens inälvor som var den primära metoden under andra milenniet före Kristi födelse. Den sekundära statusen för astonomiska observationer hittar vi i ett brev från Mari (stad i mellersta eufrat) omkring 1780 fKr. Författaren skriver om en månförmörkelse, vilket han misstänker är ett dåligt tecken, men han tar hjälp av metoden att läsa inälvor för att bekräfta detta. Det visar att man inte hade full tilltro till de astronomiska tecknen.

Från ungefär samma tid, första delen av Hammurabi dynastin, hittar vi en kort manual för celesta omen, några som inkluderas i den större samlingen av omen «Enuma Anu Enlil». Ett exempel:

«Om, under dagen för sitt försvinnande, gunden Sin (månen) saktar in [istället för att försvinna plötsligt) kommer det att bli torka och hungersnöd i landet.»

Det finns en yngre text från Nippur under Cassite perioden (1500-1250 fkr), som förmodligen är kopierat av älder material. Detta kan vara det första kända exemplet på ett försök att mäta upp himlen. Den verkar innehålla en uppmätning av avstånd mellan olika konstellationer, för att ge svar på frågan: «Hur mycket bakom är en gud (stjärna) bakom en annan gud?»

Enuma Anu Enlil

Detta är en samling av runt 7000 olika omenoch spådemar samlade på 70 tavlor som hittades i de kungliga arkiven i Nineveh, och anses vara inristade under 700 fKr., även om det innehåller äldre material.

Den är uppkallad efter de första orden i samlingen: «När (gudarna) Anu, Enlil [och Ea la planerna för himmel och jord). (Anu, Enlil och EA är gudarna (andarna) för Himlen, Jord resp. Vatten).

Den 63e tavlan (Venustavlan) innehåller observationer av Venus (som kallades Ishtar av Babylonierna). Dom tio första omen följs av det åttonde året av Ammisaduqa, vilket forskare anser vara 1646 fKr, även om åtrtal i intervallet 1922-1542 fKr har angetts. Här har vi de första detaljerade observationerna av en planets rörelser. Förutsägelser görs i samband med observerade fenomen.

  » [om] i åttonde månaden , på den elfte dagen Istar försvinner i öster och stannar borta från himlen i  2 månader och .. dagar, och blir synlig i väst igen i den tionde månaden på den .. dagen, kommer skördarna att vara stora.»

Enuma Anu Enlil är ett slags index till tidigare omen litteratur, och sammanställningen går till baka till andra milleniet f.Kr. Dom femtio första tavlorna behandlar omen utifrån månen, solen och meterologiska fenomen, medan de 20 sista behjandlar planeter och stjärnor. Tidpunkt för upp- och nedgång, position, storlek, färg och ljusstyrka tas i beaktande. Till exempel:

«Om Nergal (Mars) närmar sig Skorpionen, kommer det bli en spricka (oenighet, störning?) i prinsens palats.»

«Om Masken (stjärnbild) är massiv, kommer det att nåd och försoning i landet.»

«Om Anu’s herdes navel (Stjärna) är röd, det är en svart fläck på dess högra sida, då kommer det bli en revolt.»

I den här serien av omen behandlas bara celesta omen. detta avslöjar att dessa himmels-omen liknar andra typer av omen som grundar sig på andra källor. Man hittade meddelanden från gudarna i olika källor såsom djurens beteenden och monstruösa födslar, eller tittade efter meddelanden med hjälp av olika metoder som att kasta mjöl eller olja på vatten eller genom att bränna rökelse. Vi känner här igen många av dessa tekniker från andra sammanhang, att se hur vädret blir från svalornas flykt, spå i teblad och så vidare.

 Tittar man närmare på Enuma Anu Enlil ser man att den koncentrerars sig på landet eller kungen. Man kan då förledas att tro att Astrologin som man hade på den tiden inte behandlade individer. Detta är dock en farlig generalisering, då det som sparats i arkiven har varit kopplade till kungen. Men i arkiven hittar vi dock omen som är mycket starkt knutna till individer, dessa har dock inget astrologiskt ursprung utan grundar sig på andra typer av omen, ex, drömmar.

Fortsättning följer…

Legg igjen en kommentar