september 2018 – Fysikk for Fakirer

Teknologi för lärande – Vän eller fiende?

Vi har i dag digitala alternativ så behovet av läroböcker i papper verkar minska. Men finns det en skillnad i att läsa något i elektronisk form jämfört med tryckt text? Några experiment har inte visat på någon skillnad. Men en studie med själv-regulerad tid mot bestämd tid, visade att de som läste tryckt text gjorde bättre på en förståelse test. En annan studie i USA (https://www.sciencedirect.com/science/article/pii/S0360131512002448?via%3Dihub ) visade att när man läser tryckt text så minskar tendenserna till multitasking, som är en klar fördel för lärande.

Så för att digital text skall fungera lika bra måste man få ner tendenser för multitasking.

Den digitala tekniken har gett oss i princip obegränsad tillgång till information via internet. Det finns video tutorial, Massive Open Online Courses (MOOC) som samtidigt öppnat möjlighet att skaffa sig utbildning på ett enkelt sätt. Multimedia i alla dessformer har också gett möjlighet att berika och öka lärandet.
Interaktiva spelbaserade lärandeprogram har visat sig vara effektiva både när det gäller kunskapsutbyte såväl som motiverande.
Vi har i tillägg fått nya hjälpmedel för personer med olika typer av funktionsnedsättning och öppnat utbildningsvärlden för de som tidigare var exkluderade.

Men baksidan av detta är att det finns för mycket information och man måste kunna välja rätt. I tillägg så är inte allt som finns på internet speciellt bra och innehållet kan vara fullt av distraktorer som hindrar effektivt lärande.

Det finns klara bevis (https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC2831986/) på att det blå ljuset som kommer från smarttelefoner, tablets och laptops påverkar produktionen av melatonin negativt. Vilket betyder att bruk av dessa under kvällar och nätter påverkar vår naturliga sov-cykel. Sömn är viktigt för lärandet, sömnen behövs för att konsolidera långtids minnet. Dålig sömn(https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC2656292/) påverkar även koncentrationsförmågan och kort-tidsminnet.

Tonårshjärnor(https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC1855248/) är speciellt sårbara för effekter av blått ljus. Vilket gjort att experter rekommenderar tonåringar att undvika exponering för att få tillräckligt med sömn.

Så är teknologin vår vän eller fiende?
Svaret ligger hur vi brukar den. På samma sätt som en kniv kan användas rätt eller fel, kan teknologin användas rätt eller fel. Utfallet kan vara lika katastrofalt när det gäller teknologi eller en kniv.

Den «osynliga» läringsmiljön..

När man talar om läringsmiljö, så tänker många på föreläsningssalar, bibliotek och läsesalar. Ofta förknippas läringsmiljö med speciellt utformade lokaler som säger sig optimera lärandet.

Men detta är den synliga läringsmiljön, kanske lika viktig är den «osynliga» läringsmiljön.

Vad menar jag med den «osynliga» läringsmiljön? Det handlar inte direkt hur miljön är designad eller vilka hjälp medel som finns tillgängliga. Det handlar om det vi ser men kanske inte tänker på (medvetet), men som påverkar hur vi handlar eller motiveras.

Tänk dig att du kommer in i en föreläsningssal. Det ligger papper, papperskoppar, förpackningar på skrivytan. På golvet ligger mer skräp! Man kanske reagerar men inte mycket mer. I alla fall inte medvetet. Men det finns stor risk för att man själv inte blir så noga med att ta med sig och slänga skräp. Vi kommer då får en återkoppling till att «miljön» blir sämre. Kommer detta att påverka själva lärandeprocessen? Det finns en risk att den signal som ett ostädat rum ger, verkar demotiverande, så som droppar urholkar en sten, påverkar detta motivationen och en känsla att det inte är så viktigt att engagera sig.

Lägg nu till andra små men dock märkbara moment. Ostädade toaletter, salar i oordning, matrester i papperskorgar, låsta dörrar. Allt detta påverkar studenter och ger en signal att de inte är viktiga.
Visar det sig i tillägg att salar dubbelbokas, eller att det är svårt att hitta information så är signalen tydlig: Universitetet bryr sig inte om dig som student.

Fel kommer att uppstå och engagerade lärare och administratörer kommer att försöka hitta lösningar för att hålla studenterna skadeslösa. Men det är viktigt att tänka på denna aspekten av läringsmiljön, vi kanske skulle kalla den läringshygienen.

Men faktum är att ett Universitet bara är studenter, lärare, forskare och administratörer. Ett Universitet är även de «osynliga» som ser till att det är städat, att saker finns på plats. Det märks kanske inte men de är oljan som får maskineriet att fungera utan friktion…